Overklig olycka
Fy sjutton. Kvällens Golden League-tävling kom att handla ganska lite om idrott. Den hemska spjutolyckan överskuggade så klart allt. Det kändes nästan surrealistiskt. I verkliga livet får människor inte spjut i ryggen.
Tero Pitkämäki har nog inte så lätt att somna ikväll. Måste säga att jag är förvånad över att han överhuvudtaget klarade av att ta sig samman och fullfölja tävlingen. Fast han var väl kanske på sätt och vis tvungen. Ni vet, det där man att ska tillbaka upp i sadeln igen så snabbt som möjligt.
Naturligtvis kan man dock inte skylla det som hände på Pitkimäki. Det var en hemsk olycka helt enkelt. En olycka som i och för sig kanske hade kunnat förhindrats om man haft en annan riktning på kastsektorn och om funktionärerna borta vid längdhoppsgropen varit mer på alerten.
Fattar inte heller varför producenten var tvungen att visa bilderna om och om igen. En gång var mer än nog.
Lite i skymundan svarade Kajsa Bergqvist för en lovande comeback. Hoppningen var svajig, men de bra hoppen var riktigt bra och två meter är så klart ett resultat Kajsa är nöjd med.
Kallur gjorde ett ganska dåligt lopp tycker jag. Hon var efter redan i starten och försökte sen kämpa sig tillbaka. Något hon aldrig riktigt lyckades med. Perry däremot sprang fantastiskt bra och bankade till övriga konkurrenter rejält. Hennes resultat 12.42 är en tiondel bättre än Kallurs personbästa.
Johan Wissman går från klarhet till klarhet. Grymt starkt att bli trea i det startfältet. Han verkade dock inte helt nöjd, tangerat svenska rekord var tydligen inte bra nog. Han börjar blir ganska kaxig helsingborgaren! Lovar gott!
**********************************
Swedish Open i Båstad blev inte direkt någon succé för de blågula. Söderling ut som sista svensk idag. Nu vet jag i och för sig inte om bratsen och affärsmännen på plats sörjer speciellt mycket. De är väl knappast för tennisens skull de är där.
**********************************
Min allra bästa kompis när jag var liten hette Erika. Idag var hon (och hennes föräldrar och storebror) här och hälsade på. Vi lyckades inte reda ut exakt när vi sågs sist, bara att det var vääääääääääääääldigt länge sen. Hur som helst var jättekul att träffa dem alla igen. Det gjorde en dag som börjat mindre bra betydligt trevligare. Hoppas det inte dröjer lika länge tills nästa gång vi ses.
Tero Pitkämäki har nog inte så lätt att somna ikväll. Måste säga att jag är förvånad över att han överhuvudtaget klarade av att ta sig samman och fullfölja tävlingen. Fast han var väl kanske på sätt och vis tvungen. Ni vet, det där man att ska tillbaka upp i sadeln igen så snabbt som möjligt.
Naturligtvis kan man dock inte skylla det som hände på Pitkimäki. Det var en hemsk olycka helt enkelt. En olycka som i och för sig kanske hade kunnat förhindrats om man haft en annan riktning på kastsektorn och om funktionärerna borta vid längdhoppsgropen varit mer på alerten.
Fattar inte heller varför producenten var tvungen att visa bilderna om och om igen. En gång var mer än nog.
Lite i skymundan svarade Kajsa Bergqvist för en lovande comeback. Hoppningen var svajig, men de bra hoppen var riktigt bra och två meter är så klart ett resultat Kajsa är nöjd med.
Kallur gjorde ett ganska dåligt lopp tycker jag. Hon var efter redan i starten och försökte sen kämpa sig tillbaka. Något hon aldrig riktigt lyckades med. Perry däremot sprang fantastiskt bra och bankade till övriga konkurrenter rejält. Hennes resultat 12.42 är en tiondel bättre än Kallurs personbästa.
Johan Wissman går från klarhet till klarhet. Grymt starkt att bli trea i det startfältet. Han verkade dock inte helt nöjd, tangerat svenska rekord var tydligen inte bra nog. Han börjar blir ganska kaxig helsingborgaren! Lovar gott!
**********************************
Swedish Open i Båstad blev inte direkt någon succé för de blågula. Söderling ut som sista svensk idag. Nu vet jag i och för sig inte om bratsen och affärsmännen på plats sörjer speciellt mycket. De är väl knappast för tennisens skull de är där.
**********************************
Min allra bästa kompis när jag var liten hette Erika. Idag var hon (och hennes föräldrar och storebror) här och hälsade på. Vi lyckades inte reda ut exakt när vi sågs sist, bara att det var vääääääääääääääldigt länge sen. Hur som helst var jättekul att träffa dem alla igen. Det gjorde en dag som börjat mindre bra betydligt trevligare. Hoppas det inte dröjer lika länge tills nästa gång vi ses.
Kommentarer
Trackback