Jag håller på Alingsås
Innan matchen visste jag faktiskt inte vilket lag jag skulle hålla på, men ganska snart blev det uppenbart att det var hos Alingsås mina sympatier låg. Rent logiskt är ju det fel, men det är lönlöst att försöka lura sig själv.
Jag har verkligen fattat tycke för Alingsås och dess tränare Robert Wedberg och det lyste igenom i dag. Sen kan H43 vara hur mycket Lundalag som helst.
Hoppas på att AHK:arna tar revansch i Nolhaga på fredag. Jag tyckte H43 hade tur i dag.
Knappt 900 var på plats i Idrottshallen för att se matchen. Det är naturligtvis inte bra. Kanske skulle det hjälpa att sänka biljettpriserna lite. 150 spänn för sittplats tycker jag är ganska saftigt. Jag hade tänkt gå och se matchen, men stannade hemma framför tv:n delvis på grund av det höga biljettpriset.
Tufft motstånd för Tessan och Stefan
Hur bra hon nu kan bli i tresteg och längd spekuleras det naturligtvis vilt i. Jag tror hon kan bli riktigt bra. Betänk att hon ju faktiskt aldrig har haft möjlighet att specialträna någon av grenarna.
*****************************
Sim-EM har precis avslutats och det blev en ganska skaplig svensk medaljskörd. Våra två riktigt stora, Nystrand och Alshammar, övertygade dock inte.
Alshammar fick nöja sig med ett brons på 50 m fritt och det var nog sämre än både hon och vi hoppats på. Nystrand fick också med sig ett brons (+ nån lagkappsmedalj).
I mina ögon är det dock inte svenskduons simning som oroar mest, utan snarare konkurrenternas... De är för bra! Fransmannen Alain Bernard är ett sjöodjur som jag tror självaste Nessie skulle väja för och holländskorna är rätt tuffa de också.
En av de jag verkligen unnar ett guld i Peking är Therese Alshammar, men för tillfället ser det lite mörkt ut tycker jag. Hoppas det ljusnar.
Riktigt kul var det förstår med Sarah Sjöströms guld! Svårt att fatta att hon bara är 14.
*********************************
Nu handboll. H43-Alingsås.
Kvartsfinalerna
Så här spelas kvartsfinalerna:
Sävehof - Heid
Sävehof vinner oavsett vem de möter. Då väljer man naturligtvis korta resor till matcherna. Lite synd om Heid bara som har gjort en kanonsäsong, men nu ryker i kvartsfinal bara för att man har sin hemvist i Göteborg..
Skövde - Västerås
Skövde valde sista laget till slutspel. Inget konstigt med det. Västerås är starka hemma, men lär knappast rubba Skövde som den här säsongen bara förlorat mot Sävehof.
Eslöv - Skuru
Jag trodde faktiskt att Eslöv skulle välja heta derbyn och korta resor till Lund. Nu fegade de ur och som Skånebo tycker man ju att det är lite synd. Lagen har vunnit en match var, men jag tror Eslöv går segrande ur den här kampen.
Önnered - Lugi
Önnered har vunnit båda matcherna lagen emellan den här säsongen. Detta i kombination med Lugis svaga avslutning på serien gör göteborgskorna till klara favoriter.
Vem tar vem?
Jag tror kvartsfinalerna kommer se ut så här:
Sävehof - Heid
Skövde - Västerås
Eslöv - Lugi
Önnered - Skuru
Väldigt snart får vi veta hur rätt eller fel jag har...
Kan Spårvägen hjälpa Lugi?
Jag tror fortfarande att Heid slår Kungälv och att Sävehof slår Lugi. Däremot är jag inte lika säker på att Skuru klarar av Spårvägen. Spårvägen fightas med Hammarby om att undvika nedflyttning och har otroligt mycket att spela för. Det kan bli Lugis räddning. Jag tror nämligen att det är viktigt att undvika platserna sju och åtta, för det troligaste är väl att Sävehof och Skövde väljer att möta de lagen i kvartsfinal.
Skövde och Sävehof lär vinna sina kvartsfinaler. De andra matcherna känns mycket ovissa.
Heja Spårvägen!
Sista vinterstudion
SVT:s Vinterstudiosändningar är slut för säsongen. 162 timmar blev det totalt. Jag har inte sett alla, men väldigt många.
I stort har säsongen varit en besvikelse för de svenska skidåkarna, det tror jag vi kan vara överens om. Några riktiga högtidsstunder bjöds vi dock på. Som när Kalla ryckte för Virpi Kuitunen i slalombacken i Tour de Ski-avslutningen och när Anders Södergren defilerade i mål i Holmenkollens femmil.
Positivt var så klart också Emil Jönssons andraplats i sprintcupen, Anna Hanssons genombrott och att Anja Pärson blev historisk (för vilken gång i ordningen vet jag inte), genom att vinna även en superkombinationstävling. Hon har nu vunnit i samtliga discipliner i världscupen.
Men exemplen ovan får ändå ses som undantagen som bekräftar regeln. De allra flesta av våra vinteridrottare bör nu när säsongen är slut ägna lite tid åt självrannsakelse. Jag rekommenderar detta speciellt till de som förra säsongen kallades för världens bästa landslag, de svenska slalomåkarna. Även skidskyttarna, med tränaren Wolgang Pichler i spetsen får ta sig en rejäl funderare.
Ska bli intressant att se vad de kommer fram till. Hade gärna sett att de lika rakryggat som Lugis sportchef Emme Adebo kan stå upp och erkänna ett misslyckande. Såg en intervju med Emme, i jag tror det var Sydnytt, där han utan omsvep konstaterade att de vinrödas säsong var ett misslyckande och att han kände ett stort personligt ansvar för detta.
Nu är Emme inte Lugis tränare,men man kan kanske ändå se honom som Per Carléns raka motsats. Efter att det stod klart att HK Malmö får lämna elitserien betygsatte Carlén målvakterna, försvarsspelet och anfallsspelet. Sin egen insats sa han däremot inget om. Nu drar han och sonen vidare till Tyskland och Flensburg. Per Carlén har givit HK Malmö otroligt mycket publicitet, skapat ett kanske oförtjänt stort intresse kring laget, men jag undrar ändå om de kommer att sakna honom.
Hoppas nu att Lugi klarar kvalet och håller sig kvar i elitserien. Jag är otroligt spänd på hur mycket folk det skulle komma till ett Lundaderby i den nya arenan.
Mer HIF?
Mindre MFF, mer HIF tyckte en kund i dag.
För egen del hade det inte gjort nåt om det stod mindre om MFF i tidningarna här nere, men jag är knappast representativ för folket i regionen.
Något som ofta verkar glömmas bort är att tidningar är företag som precis som alla andra sådana vill gå med vinst. Det styr naturligtvis nyhetsvärderingen, det gäller att skriva om det som berör många i spridningsområdet.
Självklart har tidningarna också ett ansvar att skriva om annat än det mest uppenbara. Publicitet kan lätt skapa ett intresse.
Men, det är så lätt att bara se till sig själv och tycka att det skrivs alldeles för lite om ens fegen favoritsport eller favoritlag.
Hur skulle den tidningen se ut som kunde uppfylla allas önskningar?
**************************
I dag åkte Lugis handbollsdamer på sin fjärde raka förlusti elitserien. Man är nu nere på sjunde plats med två matcher kvar av grundserien. Med tanke på hur det återstående spelprogrammet ser ut tror jag också det blir den placering laget stannar på. Det skulle i så fall innebära att man med största sannolikhet får möta Skövde eller Sävehof i kvartsfinal.
Man ska aldrig, säga aldrig, men visst ser det riktigt svårt ut...
"Det är som om jag bränts på bål"
- Det är som om jag bränts på bål, sa hon.
Hon spekulerade också i om anledning till fiaskot var att svenska folket börjat trötta på henne.
Jag tror det är mycket enklare än så. Låten sög. Det säger ju allt att Nordman faktiskt vann rättvist.
***********
Synd om Sanna Kallur igår, men kul med Holm. Roligast var dock Anders Södergrens seger i femmilen. Jag bölade som bara den när han gled fram över upploppet med den svenska flaggan i ena handen. Han är en sån kille som alla unnar stora segrar. Gårdagens seger i Holmenkollen var faktiskt bara hans andra i världscupen. Anledningen till att det inte blivit fler stavas masstarter. Masstarterna är en förbannelse för spurtsvaga Södergren.
Charlotte Kalla svarade också för en grym insats. Tvåa i sin blott andra internationella tremil. Tycker det är intressant att studera Kallas teknik och jämföra den med t ex Björgen och Johaug. Kallas åkning känns lugn och stor, norskorna tycks ha en mycket högre frekvens. Jag är absolut inte någon expert på skidteknik, men visst ser det ut som om Kalla sparar kraft på sitt sätt att åka.
Alla pratar förresten om det enorma publiktrycket i Holmenkollen. Jag tyckte det såg ganska tomt ut på läktarna när Anders Södergren gick i mål.
************
Lugis handbollsherrar är ute på hal is. Vill det sig illa tvingas de kvala för att hålla sig kvar i elitserien. Med tanke på den nya arenan hade det varit i det närmaste en katastrof om de skulle åka ur.
Ochoa är grym
Annika har börjat säsongen fantastiskt bra med en seger, en fjärdeplats och så nu en andraplats. Ändå lär hon tvingas upp på ännu högre nivåer i sitt spel för att ha en chans att matcha Ochoa.
Förresten är det lite skönt att fokus börjat flyttas från vinteridrotterna till mer sommarbetonade diton. Bortsett från Kallas seger i Tour de Ski har det varit en ganska medioker vinter sett med svenska ögon.
Vem fan röstade på Nordman?!
Eftersom jag inte röstade har jag väl egentligen inte rätt att uttala mig, men helt ärligt?! Hur kunde svenska folket tycka att Nordman var bättre än Calaisa!?
Överhuvudtaget har väl nivån på bidragen i årets melodifestival var riktigt dålig. Jämfört med fjolårets festival skulle jag till och med vilja kalla den usel.
Sanna Nielsen klart bäst tycker jag.
Nog om det eländet nu och till nåt mycket roligare.
*********************
I tisdags tog jag chansen att förverkliga en dröm. Jag fick veta från min "chef" på golf.se att de skulle göra en intervju med Annika Sörenstam. Jag frågade, mest på skoj, om jag inte kunde få göra den. Jag trodde ALDRIG att de skulle låta en rookie som mig göra en sån grej. MEN, man ska aldrig säga aldrig och tisdags morse satt jag där bultande hjärta och darrande händer och väntade på klockan skulle bli 8.30. Det var då agenten sagt att vi skulle få ringa.
Jag slog det långa numret och sen anknytningen och helt plötsligt hördes den välbekanta rösten.
- Är det Karin från Svensk Golf?
Stammande förklarade jag vem jag var. Sen fick jag vänta tills hon avslutat den pågående intervjun med radiosporten. När den var klar några minuter senare var det min tur.
- Sätt igång, sa Annika så det gjorde jag.
När jag nu tänker tillbaka känns det mest lite lustigt. För Annika var intervjun bara en i mängden av alla de tusentals som hon gjort i sin karriär och jag bara ännu en i raden av människor hon mött som inte riktigt vetat hur man döljer den nervositet som uppstår när man plötsligt får chansen att prata med en levande legend.
Jag ville göra nån sorts intryck, men är rädd att det misslyckades kapitalt.
Hur som helst är jag väldigt glad över att jag tog chansen. Jag tycker Annika Sörenstam är en fantastisk person och idrottare. Faktiskt en av de jag beundrar allra mest. Annika har antagligen redan glömt mig, men för mig var det stort att få prata med henne. Riktigt stort.
Här kan ni läsa resultatet av min intervju.