Stackars Jossan

Skadan som Josefin Öqvist drog på sig i matchen mot Göteborg i onsdags visade sig vara av det allvarligare slaget. Främre korsbandet är av och hon missar resten av säsongen. Inget VM alltså. Fy fan vad jag tycker synd om henne.

Hon har fått ta en hel del skit under sin karriär, haft tunga perioder, men kämpat sig tillbaka. Var riktigt bra när jag såg henne i matchen mot Malmö för ett tag sen. Med sin snabbhet är Jossan viktig för det svenska landslaget och att hon nu inte kan vara med i VM ställer till vissa problem för Dennerby.

Öqvist är för övrigt den fjärde(!) spelaren i Linköping som blir korsbandsskadad den här säsongen. Otur eller följden av felaktig träning?

***********************************

En nyhet i andra änden av känslospektrat är att Manon Melis skrivit på ett treårs-kontrakt med LdB FC Malmö. Ser fram emot att få se hur hon utvecklas de närmaste åren.


************************************

Har fått mycket beröm för mina snickerifärdigheter. Funderar nu på vad nästa projekt ska bli :)

Kolla...

...vad jag har snickrat ihop!

image19

Det är nog första gången jag snickrat sen träslöjden i högstadiet. Som ni ser sitter takterna i!

Plask, plask på Malmö IP

LdB FC Malmö - Bälinge igår kväll. En rätt plaskig match om man säger så. Nästan så att simkunnighet var en färdighet man hade mer nytta av än bollkänsla. Mycket till spel blev det inte, det tilllät inte planen, men för de som gillade att glidtackla var det en högtidsstund utan dess like och hade Manon Melis försökt sig på en "Klinsman" efter nåt av sina mål hade hon nog kunnat glida ända ner till mittlinjen.

Förhållandena på Malmö IP gjorde att matchen egentligen hade kunnat sluta hur som helst, men tack och lov så var det två ordentliga mål som avgjorde och inga slumpmässiga orsakade av vädret. Manon Melis fortsätter att imponera på mig, gjorde Malmös båda mål igår.

image17

Bälinges tränare tyckte matchen var helt jämn och var besviken, men jag tyckte nog det var rättvist med hemmaseger. I och för sig kan jag inte längre säga att jag är objektiv när det gäller LdB. Jag börjar verkligen ta laget till mitt hjärta, Manchester United och IFK Norrköping har fått maka lite på sig där inne för att ge plats åt hudkrämarna. På något vis har det faktiskt blivit lättare nu när namnet MFF och de ljusblå tröjorna är borta. Måste också säga att jag är lite förvånad över hur lätt det gått att ställa om, för mig är det nu LdB FC Malmö all the way, när jag pratar såväl som när jag tänker. MFF är numera bara herrlaget, som väl för övrigt inte gör nån glad just nu...

Höll förresten på att krocka igår på väg till matchen. Något den absolut inte hade varit värd. Minibussen framför mig blinkade vänster, bytte fil för att svänga vänster bara för att ångra sig i sista stund och köra tillbaka in i höger fil precis framför mig. Jag fick ställa mig på bromsen och lyckades med nån decimeter till godo undvika att ramma bussen. Jävla idiot. Pulsen ökar bara jag tänker på det.

På vägen hem var trafikproblemen av en annan art. Himlens portar hade öppnat sig och på Fjelievägen kändes det ett tag som om bilen snarare flöt än rullade fram. Lite läskigt det också. Ska nog ta och fixa de där nya sommardäcken nu.

Här kan ni läsa vad jag skrev om matchen på damfotboll.com.

En sommarvikarie på Sydsvenskan skriver också. Och ja, jag är bitter och avundsjuk på att hon har det jobbet och inte jag, speciellt med tanke på att jag faktiskt tycker hennes artikel är riktigt dålig.


Filmtips

Har fått några filmtips från Henrik. Han tycker jag ska se Slapshot, Young Blood, Raging bull och Murderball.

Om tipsen är bra så lovar jag att jag ska skriva om konståkning så fort det blir tillfälle! Men om de är som Henriks senaste tips så lär det dröja med konståkningen... Jag kommer inte ihåg vad filmen hette som han tipsade mig om då, men där han såg genialitet såg jag inte särskilt mycket alls. Har för mig vi hade rätt roliga diskussioner om det på jobbet sen.

Hur som helst, tack för tipsen Henke, jag tror jag kommer gilla dem bättre den här gången!


Moström gör comeback

Läste precis ett pressmeddelande från Umeå IK. Malin Moström gör comeback i morgondagens match mot QBIK.
Hon har skrivit ett korttidskontrakt som sträcker sig fr o m idag till den 12/7.

Jag är inte en av Moströms största fans. Inte så att jag påstår att hon inte var bra, hon var verkligen fantastisk när hon var som bäst, men under slutet av karriären tyckte jag hon levde lite på gamla meriter. Av den anledningen tyckte jag inte heller att det var någon större förlust för landslaget när hon bestämde sig för att lägga skorna på hyllan.

Jag tror dock att Malin kan göra riktigt bra ifrån sig under de matcher hon nu hinner spela för Umeå. Under en så kort period kan hon spela på ren inspiration, lite som Henke under hans första tid i Mancherster United.

*********************************

Var på Husiegård ikväll och såg Husie- Sjöbo i Söderettan. En bit in i andra halvlek skadade sig Sjöbos målvakt Mia Möller. Hon fick behandling i ca fem minuter och när hon väl reste sig såg hon ut att ha riktigt ont, verkade knappt kunna stödja på sitt ena ben. Men utbytt, nädå. Jag fick faktiskt ont i magen av att titta på hur hon haltade omkring utan att tränaren tog sitt ansvar och tog ut henne. Att Sjöbo inte hade någon reservmålvakt på bänken tycker jag inte spelar någon roll.

Sen är det en annan historia att Husie inte lyckades utnyttja detta. De hade i princip bara behövt lägga bollen på mål.

*********************************

Måste väl säga nåt om Svennis också. Jag hade faktiskt inte trott att det skulle bli en klubb i England när det väl var dags att börja jobba igen. Tillbaka in lejonets kula. Modigt eller dumt?

Delägare i damfotboll.com

Snart är jag formellt en av fyra delägare i handelsbolaget bakom damfotboll.com. Anette Börjesson var här idag med papperen. Det är inget som jag någonsin kommer att bli rik på, men det känns ändå kul och om inte annat så har mitt engagemang i sajten lett till att jag fått prata med personer som Lotta Schelin och Hedvig Lindahl.

Förutom papperen som jag skulle skriva på så hade Anette med sig en dongel till mig. En dongel är en sån där liten manick, som man pluggar in i sin bärbara dator och så, hepp, lätt som en plätt, så kan man surfa var man än är, eller nästan i alla fall, överallt där Tele2 har täckning.

Äntligen Internet i sommarstugan, slippa köra in till stan för att kolla mail eller ladda upp en ny sida på damfotboll.com. Ett I-landsproblem mindre att störa sig på.

Min sportfilmslista

Häromdagen började jag fundera på vilka sportfilmer jag sett. Tänkte att jag som är så intresserad måste ju ha sett en jäkla massa. Men nä, efter att ha finkammat alla skrymslen och vrår i minnet har jag inte kommit på fler än dessa:

Offside
Fever Pitch
Remeber the Titans
Bend it like Beckham
Rocky
Tin Cup
Happy Gilmore
A League of Their Own

Några riktigt bra, andra not so much...

Det måste hur som helst finnas jättemånga filmer som jag borde se! Tips mottages tacksamt.

Jämna allsvenskan

HIF har inlett säsongen dåligt, riktigt dåligt. Ordet kris har faktiskt legat nära till hands. Men så idag slog man Trelleborg och helt plötsligt är man bara fem poäng efter serieledarna Elfsborg och inte på något sätt borta från toppstriden.

Känns faktiskt helt omöjligt att tippa hur det här ska sluta.

Skäms Charlton

Ibland blir man bara så trött. Och ledsen. Och arg. Mest arg faktiskt.

Charlton åkte ur Premier League i år och måste nu dra ned på sina kostnader. Deras lösning? Man lägger ned hela sin damverksamhet.

Kaptenen för damlaget Casey Stoney säger:
"I'm disgusted with the club - the men get relegated and we get punished.

The club's only trophies in recent years have been won by the women's team - and in the last four seasons we were the only side apart from Arsenal to win major honours. "

Så uselt av klubben att det inte finns ord för det. Stenåldern eller 2000-talet, ibland undrar man faktiskt.

Huruvida något så här skulle kunna hända i Sverige diskuteras på
damfotboll.com.


Nåt man inte hör varje dag

Har precis kommit in från en joggingrunda. Välbehövlig efter gårdagens frossande och inte så hemskt seg som jag förväntat mig.

Jag springer alltid med min mp3-spelare och idag när jag sprungit en bit hör jag genom musiken i hörlurarna nån som skriker:
- Se upp, det är en bajskorv på vägen!

Nu tror ni säkert det var hundbajs det skreks om, men inte då. Jag tittade mig förvånat omkring och där på gruset låg en liten brun klutt med en stolt upphovsman i bara mässingen brevid. Om lillkillens mamma och pappa var lika stolta vet jag inte, men jag gissar att de liksom jag tycker att det är en ganska söt historia.

Zlatan är Zlatan

Har precis läst ut boken Zlatan är Zlatan och jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag ska tycka. Å ena sidan är det väldigt intressant att få läsa hela "sagan" från början till slut. Från uppväxten och "buren" i Rosengård till proffslivet och Europas största arenor. Å andra sidan känns det lite konstigt hur de analyserar Zlatan sönder och samman, plockar isär honom i minsta beståndsdel för att försöka finna förklaringar till varför han är den han är, varför han agerar som han gör.

Det känns konstigt eftersom boken är skriven utan Zlatans medgivande. Författarna kommer från Aftonbladet, en tidning som Zlatan länge bojkottat och de intervjuer med honom som boken bygger på är antingen gamla eller gjorda av andra.

Det är mycket möjligt att de slutsatser som Jennifer Wegerup och Petter Karlsson drar är riktiga, men vi kan inte veta säkert. Den enda som kan ge oss hela sanningen är naturligtvis Zlatan själv och det lär väl dröja innan han gör det.

Men håll med, visst kittlar tanken lite. Tänk er boken "Det är jag som är Zlatan" av Zlatan Ibrahimovic på hyllorna i de svenska bokhandlarna. Ingen vild gissning att en sån bok skulle gå åt som hårvax i Inters omklädningsrum.

I väntan på den boken är dock Wegerups och Karlssons "Zlatan är Zlatan" ett bra alternativ. Barndomen, klubbarna, målen, bråken och skandalerna, allt finns med.


Ekwall har det svårt

Jag vet inte om ni läser Patrick Ekwalls blogg. Jag gör det. Ekwall är definitivt inte en av mina favoritjournalister, men ändå, jag läser hans blogg. I princip varje dag faktiskt. Vilket i och för sig inte gör honom unik på något sätt. Jag läser måååååååååånga bloggar.

Hur som helst. Ekwalls favoritadjektiv är "svårt". Vad sägs t ex om:

tio svåra ostron
gårdagskvällens svåra lambracks
riktigt svåra glajjor
en ganska svår tårta
nya väldigt svåra jeanskortbrallor
sina svårt spetsiga svarta skor
en rätt svår BMW

Som ni märker är det mest mat och kläder som är svårt. Han kanske skulle tilllägga att det även är svårt med synonymer...

Semester

Semester. Där har ni ett ord som kittlar ganska skönt i gommen just nu. Jag ska ha fyra veckor i sträck. Minst. Kan inte minnas när jag hade det sist.

Bada, sola, spela golf, läsa böcker och när det blir alltför ansträngade koppla av med lite pill i naveln.

Som sagt. Semester.

Tar bråken aldrig slut?

Vi som trodde att lugnet skulle lägra sig över svensk längdskidåkning nu när Inge Bråten försvunnit fick verkligen helt fel. Det bråkas lika mycket som tidigare, om inte mer.

Kom igen nu, upp ur sandlådan!

Kul match

Äntligen fick man se det svenska damlandslaget i fotboll på TV igen! På tiden, då detta ju faktiskt var den tredje EM-kvalmatchen. De två tidigare har ingen kanal tyckt varit värda att sända. Dåligt.

Jaja, strunt i det just nu. Det var roligt att se tjejerna idag. Många mål och sprudlande spelglädje. Visst, lite smått och plottrigt emellanåt, men det är lätt hänt och snabbt förlåtet.

Skönt att se att Sjögran börjar komma upp på samma nivå i landslaget som i Malmö, det har vi Sjögran-fans väntat länge på! Riktigt bra var hon idag och jag vet att hon kan ännu bättre.

Victoria Svensson är en annan spelare som fullkomligen lyser av självförtroende. På väg mot VM 2003-form ser det ut som! Och vilka nickmål hon gör, helt enkelt otroligt bra. Bara att sätta pannan till sa hon om Josefin Öqvists inlägg till 1-0 målet. Inte så bara säger jag.

Måste också berömma Therese Lundin. Även om hon själv så klart helst spelar från start så kan man inte klandra Dennerby om han ser henne som den perfekta inhopparen. Hon gör ju i princip alltid mål när hon kommer in, landslagets egen Ole Gunnar Solskjaer.

Lotta Schelin däremot hade kanske inte en av sina bättre dagar idag, men vi vet alla vad Lotta kan. Hon kommer igen.

Smolket i glädjebägaren. Hanna Ljungberg skadad igen. Sex minuter på plan blev det, sen var oturen framme. En bristning i vaden och nya veckor av rehabträning väntar. Jäklar vad jag lider med henne. Hon intervjuades innan matchen och det var lätt att se hur glad och förväntansfull hon var. Sen händer detta. Ibland är livet bara så orättvist.

Hanna har förresten alltid varit en av mina absoluta favoriter. På grund av alla skador kanske inte lika bra nu som när hon var som bäst, men i mina ögon ändå en nästan komplett fotbollsspelare. Det jag uppskattar mest är hennes kompromisslösa inställning, den totala satsningen i alla lägen. En spelstil som sliter på kroppen, det ser vi nu.

Jag tror trots detta att Hanna kommer att vara tillbaka i gammal god form när det är dags för VM. Inte för att jag på något sätt tycker att en frisk Ljungberg är given i en svensk startelva, men hon behövs i truppen, med sin rutin och sin attityd.

Vilka växlar kan man då dra av en sån här match. Tja, jag vet inte riktigt, inte allt för stora så klart, Ungern är inget bra lag. Jag väljer ändå att vara försiktigt positiv. Det är inte alltid lätt att spela mot lag som backar hem och bildar köttmur vid eget straffområde, men Sverige gör det riktigt bra. Många mål på fasta situationer dessutom, något som varit en svensk svaghet innan.

Jag börjar längta till VM.

******************************************

Det ryktas att Real Madrid vill köpa Zlatan för 470 miljoner, nästan en halv miljard alltså... Jag måste jobba i ca 1500 år för att tjäna så mycket pengar.

Personligen hade jag tyckt det hade varit ganska kul att se Zlatan i Spanien, tror han hade passat där.

******************************************

Toppmöte i Superettan. Sirius-IFK Norrköping 1-3. Stabilt.

Mail från Yolanda

Jag fick ett mail från Yolanda Odenyo idag. Det hela började med att Yolanda tidigare på dagen mailat damfotboll.coms redaktion för att berätta att hon var besviken över en artikel som publicerats på sajten.

Eftersom jag är en av dom som jobbar med damfotboll.com, svarade jag henne och berättade bland annat om vad jag skrivit på min blogg och bad om hennes version.

Jag fick det här svaret:


"Hej,

Tack för svaret! Uppskattar det.

Jag står för vad jag sagt, vilket inkluderar det som står i aftonbladet. Men visst får en mening en annan betydelse om man tar den ur sitt sammanhang.

Jag tror inte att jag inte togs ut till just denna omgång av ladslagssamlingar p.g.a. min hudfärg eller ursprung, det är rätt befängt. Däremot är jag, p.g.a. mitt ursprung, en del av den svenska befolkning som så ofta förbises i så otroligt många sammanhang.
Om du på allvar vill skriva om och diskutera rasism inom svensk flick- och damfotboll så existerar den i allra högsta grad! Från flickor 7 år upp till det svenska damlandslaget! Det kan jag prata hur länge som helst om!

Läste just din blogg, du har din åsikt och det respekterar jag. Tyvärr kan jag inte låta bli att bli rasande, arg, ledsen, och otroligt trött av att läsa ännu ett "snälla låt inte det här handla om hudfärg".
Tyvärr är det så att för vissa av oss här i världen handlar det ALLTID om hudfärg, vare sig vi vill eller inte! Och det tänker jag sluta akta mig för att säga!


Vänligen,
Yolanda"

Jag har så klart kollat med Yolanda att det var ok att lägga ut hennes mail här. Jag har också frågat henne om hon vill berätta mer. Det skulle hon fundera lite på.

Jag hoppas att hon vill berätta mer. Allt det här har verkligen fått mig att tänka till. Att jag inte upplevt rasism i de lag jag spelat i, betyder naturligtvis inte att den inte finns.


Sommarlektyr

Var på bokhandeln i helgen och inhandlade lite sommarläsning. Ganska mainstream blev det. En Stieg Larsson, ALLA pratar ju om de böckerna, en Camilla Läckberg, den där Snabba Cash som också fått mycket uppmärksamhet och så den som jag redan börjat läsa, Zlatan är Zlatan av Jennifer Wegerup och Petter Karlsson.

Får väl återkomma med omdömen.

Förresten. Det här är det första inlägget jag skriver med min nya dator. Den är fin och jag gillar den väldigt mycket redan, även om det kommer ta lite tid att ställa om från XP till Vista.

Angående Yolanda-inlägget

Har fått ett par kommentarer till inlägget om Yolanda Odenyo. Hade tänkt vänta tills jag kommer hem med att svara, men det får bli redan nu.

J skriver:
"Så du tror inte att det förekommer vare sig homofobi eller rasism inom fotbollen? Konstigt att just fotbollen skulle vara fredad då det finns överallt annars. Att du dessutom rakt av bortförklarar henne som hysteriskt känns smaklöst."

Näe, jag är inte så naiv att jag tror att fotbollen är vit som snö, befriad från både rasism och homofobi. Det finns rötägg här precis som överallt annars. Jag tror dock inte att anledningen till att Yolanda inte är med i landslaget är hennes hudfärg. Tror du det J?

Var någonstans jag skriver att Yolanda är hysterisk vet jag inte riktigt. Jag skriver att OM hon tror att rasism ligger bakom hennes uteblivna landslagsuttagning så är det tragiskt. Det är ju ett tecken på att något verkligen är snett i samhället.

Mats skriver:
"Men nu så handlar det inte så mycket om att åka till USA för att kolla på Yolanda, utan mer om att scouta henne när hon är hemma i Sverige och spelar. Att någon av förbundskaptenerna inte kan kolla upp henne när hon spelar i norrettan är svagt och på gränsen till tjänstefel. Om Lena Videkull inte har tid att scouta intressanta spelare (annat än dem som finns i Skåne eller i Göteborgstrakten) är det frågan om hon skall vara förbundskapten över huvudtaget.
Apropå rasism inom svensk damfotboll vill jag bara påminna om vad Anna Fredlund (en annan kvinnlig mörkhyad spelare) utsattes för förra säsongen i norrettan när Danmark mötte Gideonsberg på bortaplan."


Jag håller med. Nån borde absolut ha tagit sig tid att åka och titta på henne. Sen kanske det är svårt för Thomas Dennerby att ta ut någon i a-landslaget utifrån vad de presterat i Norrettan, men U23 absolut.

Här är en
artikel om det som hände Anna Fredlund.

Vad folk vill läsa om...

Har precis varit inne på bloggportalen.se och kollat in mest sökta termer just nu.

Här är listan:

1. Sexblogg*
2. Gruppsex
3. Sex
4. Stringtrosor
5. Sexblogg
6. Carolina Gynning
7. Linda Rosing
8. Ökad lust

Säger en del om varför jag inte har så många besök på min blogg... Borde i och för sig få en jäkla massa nu.

Sagan om Beckham fick ett riktigt Hollywoodslut

Det är nästan så jag skäms lite, men jag tittade faktiskt på Mission Impossible II igår kväll istället för på upplösningen av La Liga. Huvudrollsinnehavaren från filmen, Tom Cruise, var dock på plats på Santiago Bernabeu för att följa polaren David Beckhams sista match i Real Madrid.

Min inställning till Beckham har växlat lite genom åren. Ett tag gillade jag honom verkligen, så mycket att jag döpte en server på jobbet efter honom. Sen tyckte jag liksom Alex Ferguson att det blev lite för mycket fokus på annat än fotboll. Den här säsongen har han dock återvunnit min respekt. Nu för tiden kryllar det inte av spelare som knyter handen i fickan och låter fötterna tala istället för en gnällig käft. Beckham kämpade sig tillbaka. I Real Madrid liksom i landslaget och det känns lite onödigt att det är på fotbollens bakgård USA som han ska avsluta sin karriär.

Capello säger att han nu insett Beckhams kapacitet och hade gärna sett att han stannat i Spanien. Det är så dags.

Servern? Ja, den snurrar fortfarande, gör sitt jobb lika bra som någonsin.

Vita fotbollsspelare, svarta fotbollsspelare, jag ser bara fotbollsspelare

Har ni läst den här artikeln på aftonbladet.se idag?

Om ni inte orkar läsa kan jag berätta att den handlar Yolanda Odenyo, 23-årig svensk tjej som spelar collegefotboll i USA. Yolanda har kenyansk pappa och svensk mamma och om man ska tro det som står i artikeln antyder Yolanda rasism som en av orsakerna till att hon inte blivit uttagen till landslaget.

Antingen så gör Aftonbladet bort sig och vinklar det Yolanda sagt till att handla om just rasism, eller så tror Yolanda verkligen att hennes ursprung är en av anledningarna till att hon blivit förbisedd i blågult.

Det är tragiskt vilket som.

Jag kan förstå att Yolanda, som tydligen är väldigt framgångsrik i USA, är besviken över att inte ha fått chansen i U23 -eller A-landslag. Men snälla, låt inte detta handla om hudfärg. Förbundskapterna tar ut de spelare som de tycker är bäst för tillfället, om de spelarna sen är vita, bruna eller randiga är totalt oväsentligt. Uppmärksamma istället det faktum att det antagligen inte finns resurser för Thomas Dennerby att åka till USA för att titta på Yolanda. Där har vi ett verkligt problem.

Tillbaka i finrummet!

Äntligen är svensk handboll tillbaka i finrummet! Det var fan på tiden.

Mitt första derby

Lika roligt med fotboll som det var på Limhamns IP idag var det inte i Kirseberg igår. Iofs en väldigt bra match med tanke på omständigheterna, men jäklar vad blött det var! Det ösregnade hela tiden och det var inte lätt att hålla anteckningsblock och penna undan vattnet. Det blev i alla fall en text om matchen och ni som har Sydsvenskan kan läsa den i dagens tidning under rubriken "Mabi stal festen för jubilerande Kirseberg".

Det var förresten första gången som jag fick "göra ett derby". Var lite orolig innan över om jag skulle hinna prata med båda tränarna. Den ene kanske skulle försvinna när jag pratade med den andra. Det gick dock bra, båda två var väldigt trevliga och tillmötesgående. Sånt underlättar verkligen för en nervös "nybörjarfrilansare".

Skåningarna fick sig en lektion!

Haha, vilken galen match! Efter bara elva minuter stod det 2-2.  Vi hade inte ens kommit tillrätta på läktaren innan Norrköping gjorde 1-0. Sen trodde man knappt det var sant när det bara några minuter senare istället var 2-1 till Bunkeflo.
- Va fan håller de på med, sa brorsan.

I och med 2-1-målet var dock det roliga slut för Bunkeflo. Norrköping var överlägsna resten av matchen och vann med 6-2!!!

Egentligen skiter jag i hur Norrköping vinner sina matcher. Det sista Superettan handlar om är skönspel, det är blåställ och hårt jobb som gäller. Men det var ändå skönt att se att  mitt IFK faktiskt är ett spelande lag. Säkert passningsspel och grymma avslut, ett lag som lyser av självfötroende. Det är mitt lag det!

Sen kan jag i och för sig tycka att Bunkeflo hade lite väl stor respekt för serieledarna. Många spelare verkade tagna av stundens allvar.

image15
Gardars 5-2 mål. Ganska nöjd med hur jag lyckades fånga det!

image16
Tack till klacken!

En del har vingar, andra fötter av bly

Golden League-säsongen drog igång igår på Bislett i Oslo. Det är bra. Friidrott är roligt.

Sanna Kallur flög fram över häckarna, medan Carro och framför allt Kajsa verkade ha fått bly i spikskorna. Blir inte riktigt klok  på det här med dagsform. Häromdagen hoppade Kajsa 2.02 i Turin. Så här bra har det inte känts på över ett år sa Kajsa efter den tävlingen. Igår i Oslo tog hon 1.93 med mycket stora besvär.

Hur funkar det där egentligen?

*****************************

Henrik Stenson tippas ju allmänt bli förste svensk att vinna en major. Mycket möjligt, men det blir inte i US Open den här helgen. Med 15 över par efter två rundor var Henrik inte ens nära att klara cutten. Niclas Fasth däremot ligger trea! Bara två slag efter ledaren och i riktigt bra slagläge inför avslutningen.

Hade väldigt gärna velat titta på helgens spel, hade varit kul att se den där monsterbanan som alla pratar om... MEN nu har jag inte brytt mig om att skaffa Viasat Golf och då får jag klara mig utan. Suck, ännu ett I-landsproblem att brottas med.

****************************

Snart ska jag ut i kylan och titta på Kirseberg-Mabi. Om klarar mig igenom den matchen utan att förfrysa mig kommer förhoppningsvis mitt referat i Sydsvenskan imorgon.

Ett lyckligt slut och ett vackert hål i plånboken

Kvart över sex igår morse ringde min mobil. Jag fumlade efter den och tryckte instinktivt på snooze-knappen. Att det var min vanliga ringsignal The worrying kind med The Ark och inte alarmet, den betydligt lugnare Älska mig med Ainbusk, slog mig naturligtvis inte. Vid den tiden på morgonen är allting oväsen.

När jag sedan vaknat på riktigt och kollade telefonen så förvånades jag över att det var min chef som ringt. En chef som sen jag släpat mig till jobbet visade sig vara helt försvunnen. Han missade möte på möte och var omöjlig att få tag på. Och även om min något bohemiska chef inte är ett under av ordning och reda så var detta inte likt honom. Naturligtvis förbannade jag morgontröttheten som gjort att jag missat när han ringde.

Jag vet inte hur era hjärnor funkar men min börjar med att tänka ut allt hemskt som kan ha hänt innan den försöker hitta mer logiska förklaringar. Tänker inte gå in på detaljer, men det var inga vackra syner jag såg framför mig.

Vi var alla ganska oroliga när Stefan äntligen dök upp och mysteriet kunde förklaras med några missade sms och ett besök på vårdcentralen med sjuka barn.

Så inget märkvärdigt alls egentligen, men den här lilla historien inger ändå förtröstan tycker jag. Folk bryr sig. De märker att du inte är där och oroar sig. Det känns tryggt på nåt vis.

**********************************

Jag beställde en ny dator igår. Den här gamla häcken jag har nu har gjort sitt. Nån som vill köpa den förresten? :)
Nu byter jag upp mig rejält. Eller vad sägs om denna?

image14

Snygg, eller hur? Fast också lite ångestframkallande. Ni som har köpt nåt riktigt dyrt på nätet vet hur det är. Man sitter där med "Bekräfta köp"-knappen framför sig, väl medveten om vilket hål ett litet klick på den kommer orsaka i plånboken. Det har hänt förut att jag ångrat mig i just det läget, men inte den här gången. På något vis lyckades jag intala mig att detta var det enda rätta att göra. Idag känner jag mig en aning mer osäker, men i början på nästa vecka när jag sitter här och skriver i bloggen med min nya vackra Sony Vaio så kommer det inte finnas några tveksamheter längre. Det är jag säker på.

Norrköping flyger högt!

Det är nästan så man måste nypa sig i armen. IFK Norrköping vägrar att förlora. Ikväll blev det vinst i Svenska Cupen över Hammarby. Två sena mål av brassen Daniel Bamberg avgjorde matchen.

Peking flyger högt just nu och samtidigt som jag njuter av det så oroar det mig. Ju högre man flyger desto hårdare blir fallet. Iofs flyger Norrköping så högt att även om man faller så kommer det ta tid innan man slår i marken. Kanske hinner man till och med att få ny luft under vingarna innan det händer.

På söndag ska jag äntligen få se dem live och jag hoppas verkligen inte att fallet kommer då!

*************************************

Herrarnas US Open har startat. Den spelas på Oakmont, en bana som tydligen är så svår att Henrik Stenson tippar ett segerresultat på tio över par. Jag fattar inte riktigt vad som är roligt med det. Gärna svårt, men inte omöjligt är mitt motto.

Publiksnittet i Damallsvenskan ökar

Damallsvenskan som nu kommit halvvägs har hittills i år ett snitt på 995 åskådare per match. Det är en ökning från fjolårets 814 med 22%.
     Som vanligt är det Umeå IK som drar mest publik. Hemma på Gammliavallen har laget ett snitt på nästan 2000. Storstadslagen Kopparbergs/Göteborgs FC och Djurgården har betydligt svårare att locka folk till sina arenor. Båda lagen håller till i de nedre regionerna av publikligan. Djurgården faktiskt allra längst ned.
     Till LDB FC Malmös hemmamatcher på Malmö IP har det den här säsongen kommit i genomsnitt 1207 personer. Det är nästan en fördubbling från fjolåret efter lika många omgångar. Det kontroversiella namnbytet har med andra ord inte påverkat supportrarnas vilja att gå på matcherna, i alla fall inte i negativ riktning.
     Den överlägset högsta publiksiffran i år hade nykomlingarna Falköping hemma mot Umeå. Hela 5037 personer såg den matchen.

Publikliga
LagSnitt
Umeå IK1 990
Falköpings KIK1 840
KIF Örebro DFF1 353
LdB FC Malmö1 207
Linköpings FC1 096
AIK841
Bälinge771
Kopparbergs/Göteborg662
Hammarby IF DFF618
QBIK597
Sunnanå SK594
Djurgården592

Krönika: Halvtidstankar om Damallsvenskan

0-0 matchen mellan KIF Örebro och AIK avslutade den elfte omgången av Damallsvenskan. Det innebär att vi nu är halvvägs in i det som av många betraktas som världens bästa damfotbollsliga. Dags för en summering av det som hänt hittills.

Uppsnacket inför seriestarten handlade mycket om Umeå IK och huruvida laget skulle ta SM-guld även i år, de många spelarförlusterna till trots. Det flesta trodde man skulle klara det, om än med lite större besvär än vanligt. Den allmänna åsikten var att Damallsvenskan skulle bli jämnare än tidigare. Mycket jämnare.

  Nu sitter vi här med ett halvskrivet facit i handen och kan bara konstatera att det mesta istället är precis som det brukar vara. Det vill säga med Umeå i topp av tabellen före storstadslagen Djurgården och Malmö. Skillnaden mot ifjol är att UIK i år faktiskt har en förlust i bagaget. Det var Djurgården som åkte upp till Gammliavallen och såg till att det "bara" blev 56 matcher i rad utan förlust för norrländskorna. En fantastisk svit, men knappast ett sundhetstecken för Damallsvenskan.

Ser man bara till tabellen och resultaten är serien inte nämnvärt jämnare i år än i fjol. I nästan varje omgång är det något lag som får rejält med stryk. Det går inte att blunda för att skillnaden mellan toppen och botten fortfarande är stor.
Nu är det i och för sig lätt att stirra sig blind på tabeller och siffror. Många matcher har varit betydligt jämnare än vad resultatet visar.

Men till syvende och sist så handlar ju fotboll ändå om att göra fler mål än sin motståndare och klart sämst på att få bollarna i nät har AIK varit. Tre mål på elva matcher måste vara ett svårslaget bottenrekord. AIK:s måltorka är i konkurrens med Linköpings dåliga start den största negativa överraskningen hittills i Damallsvenskan 2007. En placering under nedflyttningsstrecket efter hälften av matcherna var knappast något de hårdsatsande Stockholmslaget räknat med och knappast några andra heller.

Av nykomlingarna är det istället Falköpings KIK som presterat bättre än vi trodde. Framför allt i seriens början då man skrällde ordentligt mot topptippade Linköping. Nu tror jag ändå att AIK:s kvalitet i längden tar ut sin rätt och att det istället blir just Falköping som får göra QBIK sällskap ner i ettan. Lite tråkigt då Falköping visat sig vara ett riktigt publiklag på hemmaplan med bland annat fantastiska 5037 åskådare mot Umeå.

     Det totala publiksnittet ligger annars på 995, en ökning med 22% mot fjolårets 814. Till toppåret 2004:s 1127 är det dock en bit kvar. Som vanligt har Stockholmslagen svårt att locka åskådare, men även på Valhalla i Göteborg är det tunt på läktarna. Sorgligt att intresset för damfotboll i våra två största städer inte är större än så här. 

     I Örebro verkar det däremot vara fler som uppskattar tjejernas framfart på planen och här hittar vi också det kanske största utropstecknet bland spelarna. Före detta backen Emilia Erixsson har öst in mål och ligger fyra i skytteligan. Efter Marta och Lotta Schelin, men före bland andra Asthildur Helgadottir och Hanna Ljungberg. Måste vara en go känsla att se sitt namn tillsammans med såna storheter.En annan som tjej visat framfötterna är Malmös holländska nyförvärv Manon Melis. En riktig speedkula som också bjuder publiken på spektakulära mål.

     I kategorin spelare som inte presterat i nivå med vad vi förväntat oss är nog kinesiskan Ma Xiaoxu i Umeå den vi i första hand tänker på. Asiens bästa spelare har visserligen gjort fyra mål, men ändå inte imponerat hittills. Hälften av matcherna återstår dock och visst tålamod bör vi nog ha med Ma. Hon är trots allt bara 19 år och det tar naturligtvis tid att acklimatisera sig till ett nytt land och ett nytt sätt att spela fotboll.


     UIK har ju nu bevisligen klarat sig bra även utan en Ma i toppform och jag skulle vilja peka på två saker som skiljer laget från till exempel Djurgården och Malmö som jagar närmast bakom. Två saker som när det är dags att dela ut guldmedaljerna i höst mycket väl kan ha avgjort till Umeås fördel. Det är dels deras oerhörda säkerhet mot lagen lite längre ned i tabellen. Och så naturligtvis, Marta. I jämna matcher, som den mot Malmö, är det hon som är tungan på vågen. Det finns många riktiga bra spelare i Damallsvenskan, men brasilianskan är utan tvekan den bästa av dem alla.

     Den 26:e juni drar matcherna igång igen efter landslagsuppehållet. Min förhoppning då är att Umeå inte tillåts dra ifrån direkt. Ifjol avgjorde de serien tidigt och vann till slut med hela 21 poäng. Gissar att det inte är några andra än de riktigt inbitna UIK-fansen som vill se det upprepas.


Orättvist...

Satt på ett möte på jobbet idag. Stefan, min chef, pratade om ett annat möte som skulle vara den 20:e juni. 20:e juni tänkte jag, det är tre dagar efter Bunkeflo-IFK Norrköping i Superettan.

Är det så jag relaterar till tid och datum nu?
Är jag skadad på nåt vis?

***********************

Blev lite bitter på presskonferensen efter LdB-matchen igår. En journalist från en stor tidning, inga namn, men den börjar på S och slutar på ydsvenskan, avslöjade hur dåligt påläst han var genom att ställa som jag tyckte en del korkade frågor. Jag kanske drar förhastade slutsatser nu, men det kändes lite som att det var straffkommendering för honom att behöva gå på damfotboll. Han hade väl knappast varit dåligt förberedd om det gällt en match i herrallsvenskan?

Själv satt jag där med full koll och en enorm längtan efter få skriva om såna här matcher för en tidning. Därav bitterheten jag nämnde innan. En bitterhet som kan liknas lite vid den jag brukade känna när Åke Stolt beklagade sig över att behöva se alla OS på plats. Stackars jävel. Verkligen. Han måste vara glad nu när han slipper.

************************

Suzann Pettersen, den norska golftjejen, vann sin första major inatt. Kul och väldigt positivt för det europeiska Solheim Cup-laget att hon spelar så bra. Det finns dock en sak som jag inte gillar med Suzann. Hon ser nästan aldrig glad ute på golfbanan. Hon ska så klart göra det som passar henne bäst, men när jag tittar på golf eller vilken annan sport som helst för den delen, så vill jag att idrottarna ska visa att de blir glada när de gör nåt bra, t ex sätter en lång putt eller gör ett mål. Idrott handlar ju om känslor!

Värst av alla tycker jag Chelseas tränare Jose Mourhino är. Ingen idrottare iofs, men ändå en coach som borde visa glädje när hans lag gör mål. Visst ibland gör han det, men oftast sitter han bara som en jäkla surkart på bänken och försöker se viktig ut i sin svindyra kostym. Han borde ta efter Alex Ferguson som hoppar och skuttar så den blå näsan dallrar, lika mycket när United gör 1-0 mot Liverpool på övertid som när man slår in 4-0 i en match som är avgjord för länge sen. Go Alex säger jag bara!

************************

Niklas Skoog gjorde comeback i MFF ikväll och han visade direkt att han i alla fall inte tappat målsinnet under sin långa skadefrånvaro. Han gjorde matchens enda mål och tog sitt Malmö till toppen av tabellen. Roligt tycker jag, inte för att jag gillar MFF, utan för att jag tycker Niklas Skoog är en riktigt bra fotbollsspelare och väl värd detta efter alla sin skador.

Vilket jäkla snyggt mål det var dessutom!


Brommapojkarna som MFF mötte ikväll, har inte vunnit sen premiären och verkar nu fast förankrade i botten. Jag har naturligtvis tippat att de ska klara sig kvar.

**************************

Trelleborg-Gefle måste väl på förhand kännas som allsvenskan mest oglamourösa match. Ändå kan jag inte tycka annat än att dryga 2 600 åskade på Vångavallen är riktigt uselt! Greppet med gratis inträde till ståplats verkar inte ha fått önskad effekt. Trelleborgarna kanske inte gillar fotboll helt enkelt, vilken annan slutsats kan man dra?


Äntligen!

Sviter är till för att brytas. 55 matcher blev det, sen åkte Djurgården upp till Umeå och satte stopp. Äntligen, säger jag och antagligen alla andra i fotbollsverige som inte håller på Umeå och vill se fortsatt spänning i Damallsvenskan.

Jag har egentligen alltid gillat Umeå, men min uppskattning har minskat i samma takt som laget förlängt sin förlustfria svit. Låter kanske konstigt, men att ett lag kan spela 55 matcher i rad utan förlora är inget friskhetstecken för ligan de spelar i. Nästan så att man kan säga att Umeå segrat sönder Damallsvenskan.

Därför var Djurgårdens seger idag det bästa som kunde hända svensk damfotboll, damallsvenskan och jag tror även Umeå. Förra året när UIK vann serien med 21 poäng sjönk deras publiksiffror rejält. Självklart är det mer spännande med en allsvenska som lever än en som är avgjord redan i halvtid.

Så tack Djurgården, ni är dagens hjältar!

Tyvärr fick jag ju inte uppleva den historiska matchen på plats, det är lite långt till Umeå. Till Malmö tar det däremot bara 20 minuter att köra och där spelade LdB FC Malmö mot Linköping. En ganska hyfsad match det också, även om den inte riktigt nådde de höjder som jag förväntat mig.

Behållningen från den matchen var Manon Melis 1-0 mål. Likt Kurre Hamrin dribblade hon bort ett gäng motståndare nere på kortlinjen för att sedan lätt lägga in bollen. Vem Kurre Hamrin är hade dock Melis ingen aning om och varför skulle en 20-årig tjej från Holland ha det.

Det är synd om danskarna

Det är synd om danskarna. Som om inte Bjarne Riis och skandalen i parken vore nog. Nu är det också klart att landets kelgrisar nummer ett, handbollstjejerna, missar både kommande OS och VM.

Skandalen i parken verkar dessutom ha startat en våg av dumheter på danska fotbollsarenor. I fredags läktarslagsmål under en träningsmatch på Bornholm och igår en Roskildefan som sprang in på planen och sprutade pepparspray i ansiktet på det andra lagets målvakt.

Sportintresserade danskar har det tungt just nu.

Det värsta jag gjort

Det blev en dag på stranden. Lomma Beach var lika knökfull av soldyrkande svenskar som vilken "Mallis"-strand som helst. Gamla, unga, tjocka, smala, brunbrända, bleka och kanske framför allt röda människor sträckte ut sig på sina handdukar i den sammetslena sanden.

Själv kom jag ganska snabbt att tillhöra den senare kategorin. Vissa saker lär man sig visst aldrig. Misstag man gör om och om igen. Som att sola för länge utan solskydd första dagen på stranden.

Mina axlar svider och idag kommer de hållas utom räckhåll för de underbara, men så lömska solstrålarna.

Nu ska jag iofs inte klaga för mycket. Det är ju vid havet man vill tillbringa växthuseffektsvarma försommardagar som den igår. Svidande axlar till trots.

De som sprang Stockholm Maraton igår skulle nog förresten vara jäkligt tacksamma om ett par svidande axlar var allt de behövde bekymra sig om idag. Jag kan lova att deras krämpor är betydligt värre än så. 4,2 mil på stenhård asfalt i 30-gradig värme.  Det känns dagen efter. Jag vet.

Jag sprang maran 1998 och även om vi som deltog då hade mer tur med vädret så är det utan tvekan det värsta jag gjort i mitt liv. Först och främst är jag ingen löpare. Mitt löpsteg är mer likt än elefants än en gasells. Jag har aldrig gillat att springa helt enkelt, undantaget så klart om det finns en boll att springa efter. Att kalla mig för konditionsfenomen är som att säga att världens käckaste människa Malin Ewerlöf är en sur jävel eller att Kajsa Bergqivst är tung i baken.

Jag tog mig runt på maran på 5 timmar och 19 minuter. Och till alla er som nu genast tänker att det var en usel tid så vill jag bara säga att, ja det är inget jag skryter med direkt. MEN anledningen till att tiden blev som den blev handlar faktiskt mer om smärta än om dålig kondition. Jag sprang varenda meter i 3,3 mil, sen sa kroppen nej, stopp och tack för idag. Varenda muskel, sena och led skrek av smärta. Som tur var skrek viljan att fullfölja ännu högre. Att jag dessutom hade en betydligt piggare kompis som peppade mig att fortsätta var naturligtvis till stor hjälp. Tack Martina!

Jag kommer ihåg att mamma och pappa som var i Stockholm och följde spektaklet trodde att jag brutit. De satt på Stadion och såg halta, lytta och pensionärer stappla in i mål före mig.

Dagen därpå kunde jag knappt gå och ännu ett halvår efter maran hade jag fortfarande ont i knät. Ett maratonlopp är inte direkt någon hälsokur, om det nu var någon som trodde det.

Till gårdagens lopp då. Damklassen vanns av norska fenomenet Kirsten Melkevik Otterbu som faktiskt såg oberörd ut när hon korsade mållinjen. Hon sa iofs att det kändes lite i låren. Fast det är klart, springer man 35 mil i veckan så är ju fyra mil bara som en promenad i parken. 

Låga odds, men ändå

Jag har äntligen tippat något rätt. Det blir Federer och Nadal i finalen i Franska Öppna. Ok, jag vet att oddsen för det var rätt låga, men när man är så dålig på att tippa som jag är får man glädjas åt det lilla.

Hoppas förresten att Federer vinner.

************************************

Kajsa Bergqvist tog sig med lite besvär över 2.02 idag. Nu börjar det likna nåt!

************************************

Sverige fick segern med 3-0 mot Danmark och allt annat var egentligen otänkbart. Omspel hade ju varit som att belöna danskarna för det som hände.

Stoppa tävlandet tills vidare

Speedwayföraren Kenny Olsson är död. Hans familj fattade idag beslutet att stänga av respiratorn.

Det var alltså ett liv som krävdes för att speedwayförbundet skulle inse att något måste göras. Ett åtgärdspaket har tagits fram och ska tydligen vara genomfört redan på tisdag. Säger sig självt att några luftstaket inte ingår i det paketet. Jag tycker man ska skjuta upp allt tävlande tills sådana finns på plats.

Farterna har blivit högre och självklart är det en av orsakerna till att antalet olyckor ökat. Nån gubbe i speedwayförbundet som intervjuades på Sportnytt sa att mycket av tjusningen med sporten skulle försvinna om man skulle sänka hastigheterna. Jag tycker betydligt mer av tjusningen försvinner när unga killar dör eller blir förlamade efter att ha kört med huvudet före in ett trästaket i 100 km/h.

Omcyklad av en rosa Barbie-ryggsäck

På väg till jobbet idag blev jag omcyklad av en liten tjej med cykelhjälm och rosa Barbieryggsäck. Det sved. Rejält. Jag växlade upp och cyklade om henne. Inget jag är stolt över, men jag var tvungen.

En som inte blev så mycket omcyklad var Bjarne Riis. Fast han var iofs dopad. Nu har han blivit fråntagen sin seger i Tour de France. Inget konstigt alls med det. Det mest anmärkningsvärda är att han är den första som blir det.

Nu har de problem med vem som ska tilldelas segern istället. Alla andra var ju också dopade...

Vad krävs?

Nu har det hänt igen. Ännu en mycket allvarlig speedway-olycka.

Hur många till krävs innan reglerna för säkerheten skärps?

Lite blandad fotboll

Marta gjorde tre mål igår och tog över ledningen i skytteligan från Lotta Schelin. Kom igen Lotta!

Tyvärr tappade både LdB och Göteborg poäng och halkar efter i jakten på andraplatsen. Ja, så klart också på förstaplatsen, men den har jag liksom redan slutat räkna.

***************************

När man går och väntar på att IFK Norrköpings första förlust ska komma så vinner de med 5-0 mot Sundsvall. Inte ens jag kan säga annat än att det ser bra ut. 21 omgångar återstår, men hittills finns verkligen inget att klaga på.

Den 17:e juni kommer IFK till Malmö för att möta Bunkeflo och det ska mycket till för att jag ska missa den matchen!

Tips

För er som ska till Liseberg i sommar. Nya attraktionen Uppswinget är ett absolut måste!

Ni som aldrig tyckte att ni fick gunga högt nog när ni var små och alltid skrek "mera fart" eller "högre" till den som puttade på, ni lär få ert lystmäte nu.

Vi stod i kö i ungefär en halvtimme för att få åka och nu när jag vet hur bra det var hade jag utan att tveka stått mångdubbelt så länge.


Världens sämsta tippare

Som vanligt är jag helt urusel på att tippa. Jag trodde på en tuff match idag, istället blev det en promenad i parken.

Den svenska effektiviteten i de här två em-kvalmatcherna har verkligen varit enastående.

Zlatan skojade lite när han kom in, alltid kul att se. Men dagens roligaste måste ändå vara Allbäcks andra mål. Vad hände där egentligen?

************************************

Den här konversationen hade jag idag med min brorsdotter Agnes, snart fem år.

Agnes:   "Aaaanna"
Jag:    "Mmm"
Agnes:    "Veeeeeeeeet du, på Vickes dagis finns en pojke som har en rosa cykel."
Jag.   "Jaha?"
Agnes:   "Vet du varför jag berättar det?"
Jag:   "Näää"
Agnes:   "För att jag tycker inte pojkar ska ha rosa cyklar."
Jag:   "Nähä, varför inte det?"
Agnes:   "För att det är ingen pojkfärg."
Jag:   "Ok, vad är pojkfärger då?"
Agnes:    "Brunt och svart och sånt."

Stackars pojkar. När de är så små tycker nog de flesta av dem att det är finare med en rosa cykel än en svart eller brun. Önskar att fler av dem verkligen fick en också.


Går det att ladda om?

EM-kval mot Island imorgon och det blir så svårt som en landskamp mot Island någonsin kan bli.

För hur laddar man om efter en match som den mot Danmark?

Kapten Ljungberg säger att de är professionella i sin inställning och att det inte ska vara några problem. Men ursäkta mig, det är ju bara skitsnack. De må vara proffs, men först och främst är de människor av kött och blod precis som du och jag och tändning kommer inte på beställning. Inte ens för ett fullblodsproffs som Fredrik Ljungberg.

För de allra flesta i truppen är det dessutom den sista matchen innan semestern. En match som ALLA förväntar sig att de ska vinna. En match till som deras slitna kroppar ska ta sig igenom innan den välförtjänta ledigheten.

Hur man än vänder och vrider på det är dock Sverige ett bättre lag än Island och jag kan inte tro annat än att vi vinner imorgon. Förutsättningarna hade dock kunnat vara bättre.

Hade varit kul att se Zlatan spela, men jag tippar Allbäck och Rosenberg på topp.

Fängelse för Selakovic?

Jag har inte direkt hängt med IFK Göteborg-rättegången, men när jag läser i tidningarna idag att Stefan Selakovic kan få fängelse kan jag inte annat än att tycka att det är vansinne. Är inte fängelserna redan överfulla?

Jag vet inte exakt vad Stefan har gjort, men han har i alla fall inte kört bil onykter eller misshandlat sin flickvän. Det finns många som förtjänar att sitta bakom galler betydligt mer än vad Stefan gör.

På väg mot jämställdhet

Damturneringar i fotboll brukar vara förlustaffärer för förbundet. I höstens VM i Kina kommer det dock delas ur rejält med prispengar. Segraren får sju miljoner. Att bara delta ger 1,8 miljoner.

Bara att hoppas på att Schelin och de andra kommer hem från Asienäventyret med rejält feta plånböcker!!


Äntligen!!

Degerfors vann sin första match i Superettan idag. Måste ha varit fruktansvärt skönt efter allt som hänt.

Smolken i glädjebägaren är väl att galningen som hotade förra tränaren Mark Selmer säkert tycker att det är hans förtjänst att Degerfors brutit den negativa trenden.

Stackars idiot

Dansken som sprang in på planen och attackerade domaren verkar uppriktig ångerfull,  nu börjar han förstå vidden av det han gjorde och jag kan inte låta bli att tycka synd om honom. Jag tänker att det säkert är en riktigt snäll kille i vanliga fall. En snäll kille som flippade ur och på några korta ögonblick gjorde sig till Danmarks mest hatade man.

**************************

När jag var ute och joggade idag såg jag en kille som sprang rundor vid ett rödljus för att han skulle slippa stanna. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Ambitiöst. Jag tar alla chanser jag får att vila.

**************************

Nu är det Superettanspecial på Fotbollskanalen. De ska snacka om Norrköpings väg tillbaka. På många låter det som att man redan är klara för allsvenskan. Det oroar mig.

En ny Klüft?

6768 poäng. Så lyder det nya världsårsbästat i sjukamp. Innehavaren är en 19-åriga ryska vid namn Tatjana Tjernova. Tjernova är regerande juniorvärldsmästare och har haft en mycket stark resultatutveckling den senaste tiden. Känns det igen?

Självklart är det för tidigt att säga om vi i Tjernova ser Klüfts arvtagerska på sjukampstronen. Helt säkert är i alla fall att ryskan nu seglat upp som en av Carros tuffaste konkurrenter i VM i Osaka.

En annan friidrottare som imponerar är amerikanen Tyson Gay. Igår sprang han under gällande världsrekordtiden, men då medvinden var lite för stark godkändes inte rekordet. Där har Asafa Powell fått nåt rejält att bita i.

Vanlig fotboll

Efter skandalen på Parken igår var det skönt med lite "vanlig" fotboll igen. LdB-QBIK på Malmö IP var så odramatiskt det kunde bli. 7-0 till Malmö säger allt. Skillnaden mellan toppen och botten av Damallsvenskan är fortfarande väldigt stor.

******************************

IFK Norrköping slog ikväll Landskrona med 3-1. Man är fortfarande obesegrade och leder nu serien med fyra poäng. Livet leker för östgötarna. För stackars Landskrona fördjupades krisen.

Skandalen

Vilken osannolik match det var igår. Jag satt framför TV:n med hakan i backen och var osäker på om jag drömde eller var vaken. Aldrig har man väl sett något liknande.

Med ett dygns perspektiv till skandalen tycker jag domaren gjorde rätt som bröt matchen och gav Sverige segern. Visst hade det känts bättre om Ljungberg fått slå straffen och det hela avgjorts på planen, men någon gång måste man visa att våld vare sig det kommer från en spelare eller supporter är oacceptabelt.

Poulsen kommer att få ett hårt straff och det borde den inspringande dansken också få. Kännbara böter och livstids avstängning. Minst. Inte en klapp på axeln av tafatta danska vakter, som missuppfattat sin uppgift och tittat mer på matchen istället för publiken.

Hela världen pratar nu om det som hände på Parken igår. Alla känner till knytnäven och attacken. Alla utom förövaren själv, som efter 15-20 öl var så full att han idag inte minns någonting. När han väl fått klart för sig att han utan konkurrens är Danmarks mest hatade man just nu, blir nog bakfyllan den värsta han upplevt.


Drottningen av Valhalla

Efter värmen, trängseln och köandet på Liseberg kändes Valhalla IP, bara fem minuters promenad från nöjesfältet, som en uppfriskande oas. Man behöver nämligen inte köa för att komma in på Valhalla eller för den delen trängas på läktaren. Något som i vissa stunder kan kännas som en befrielse, men som sett i ett större perspektiv mest är beklagligt. Göteborg har i Kopparbergs/Göteborgs FC ett av landets bästa damlag i fotboll och inte att förglömma, en av världens bästa spelare i Lotta Schelin. Ändå kunde inte rikets andra stad inte prestera mer än drygt 600 åskådare till toppmatchen mot Djurgården. Bedrövligt tycker jag.

Matchen då? Ja, det var en riktigt händelserik tillställning. I första halvlek dominerade Djurgården, anförda av en lysande Victoria Svensson, totalt. Det enda som fattades för Djurgården var godkända mål. Man hade hela tre bollar i nät, men alla dömdes bort av den bestämda domaren Eva Ödlund. Jag tyckte nog minst ett av dem borde ha godkänts och det var lätt att förstå djugårdsspelarnas frustration.

Gästerna fortsatte dock även efter paus att vara det bättre laget. Ända fram tills minut 64, då en viss Lotta Schelin klev in i handlingen. Efter att i princip varit osynlig hela matchen gjorde hon inom en treminutersperiod både 1-0 och 2-0 och lyfte med dessa mål hela sitt lag. Plötsligt spelade Göteborg en fotboll de inte varit i närheten av tidigare i matchen. Självförtroendet fullkomligen sprutade ur öronen på hemmaspelarna. Därför var det inte helt oväntat när Lotta fem minuter före full tid fullbordade sitt hattrick. 3-0 till Göteborg.

Djurgården spurtade på slutet, men närmare än 3-2 kom man inte.

Under första halvlek när Lotta knappt fick röra bollen frågade jag mig som jag gjort förut, varför Martin Pringle, Göteborgs tränare, inte sätter ner henne på en yttermittfältsplats när de möter de andra topplagen. Känns ju onekligen som slöseri att ha en spelare av den kalibern som inte deltar i spelet.

Lottas hattrick i andra halvlek besvarade så klart min fråga. När man möter bättre lag måste man sätta de chanser man får. Det gör Lotta Schelin. Tretton mål på nio matcher har det blivit och självklart leder hon skytteligan.

Det vore dock orättvist att påstå att Lotta "bara" är en målskytt. Hon är också en väldigt klok fotbollsspelare som vet när hon ska gå själv eller lägga tillbaka på ett tillslag, avsluta på egen hand eller passa en medspelare i bättre position.

Lotta är utan att tvekan drottningen av Valhalla. Om man inte förstod det efter att ha sett hennes fantastiska mål var det bara att lyssna på speakerns tonfall varje gång han fick chansen att skrika ut hennes namn. LOOOOOOOOOOOOOTTA SCHEEEEEEEEEEEEEEEEELIN!!!!

Lite mer i skymundan gjorde en annan spelare i Göteborg en riktig stormatch. Utan Jenny Engwalls storspel i backlinjen hade man inte vunnit den här matchen. Jag har sett Jenny många matcher i MFF och alltid gillat hennes spelstil. Kanske för att den liknar min egen. Jenny glidtacklar både gärna och ofta och det gjorde jag med. I mitt fall kanske lite för ofta, i alla fall tycker nog de som kallade mig för markspelare det...

Till sist måste jag också nämna Marlene Sjöberg, även hon i Göteborg. En underbar spelare som är en av mina absoluta favoriter i damallsvenskan. Så klok, så elegant, så teknisk och varför hon inte fanns med från start förstår jag inte. Men Martin Pringle verkar vara en skärpt kille och har säkert en bra förklaring.


Gladast för Göteborgs seger är väl, förutom göteborgskorna själva, Umeå. De leder nu serien med sju poäng före Djurgården. Avgjort? Ja, jag tror det.


Bluffen

Jag vet att det inte har något med sport att göra men jag måste ändå ta upp det, bara för att jag rent ut sagt tycker det är så jävla brilliant.

Jag pratar så klart om den stora bluffen. Donationsshowen som visade sig vara ett PR-trick för att skapa debatt om bristen på donatorer.

Över hela världen upprördes människor, inklusive jag själv, över det extremt oetiska med att göra TV-underhållning av människor som på blodigt allvar kämpar för sina liv.

När showen väl ska börja, på dagen fem år efter att kanalens grundare dött i väntan på en ny njure, avslöjar man att det hela är en bluff. En bluff med syfte var att göra människor uppmärksamma på ett stort och allvarligt problem.

Överdriv och bli hörd. Ändamålet helgar medlen.

Jag tycker det var lysande och geniförklarar utan att tveka mannen/kvinnan som kom upp med idén.