Första truppen
Thomas Dennerby har tagit ut en första trupp till VM. En trupp som ska bantas rejält, av de 30 spelare som den innehåller just nu ska nio bort.
Jag blev väldigt överraskad av att se Marlene Sjöbergs namn i listan. Överraskad, men framför allt jublande glad. Marlene är en av mina absoluta favoritspelare i damallsvenskan. Så klok, så elegant, så jäkla bra. Jag tycker en av Sveriges stora svagheter är bristen på spelskickliga backar. Marlene Sjöberg är ett lysande undantag.
Jag vet inte hur väl hon står sig i tuffare internationella matcher, men jag hoppas verkligen att hon får chansen att visa det.
VM börjar närma sig nu. Det känns.
****************************************
Vad ska Kajsa Bergqivst göra åt Blanka Vlasic? Igår hoppade Vlasic 2.06 och gjorde flera bra försök på världsrekordhöjden 2.10. Jag tror hon tar det snart, världsrekordet alltså. Varför inte på DN-galan, där finns ju en fin tradition av att sätta världsrekord i höjdhopp!
****************************************
Lite i skymundan gör ett svenskt landslag just nu sensation. Det är tjejerna i basketens U19-landslag som imponerar stort i VM i Bratislava. Det är faktiskt första gången någonsin vi har ett svenskt basketlandslag i en VM-turnering. Därför känns det extra skönt att tjejerna inte verkar vara där för att se och lära. De har redan slagit flera på papperet bättre lag och har nu en god chans att ta sig till kvartsfinal.
****************************************
Till sist, tack till Linda Wester från Kramfors som blev den första sms-medlemmen i damfotboll.com's fan club. Tack Linda, du har gett mig lite hopp!
Snåla, lata eller vad?
Ikväll är jag lite besviken och lite glad. Börjar med det jag är besviken på.
Ni som läst min blogg ett tag vet att jag är en av personerna bakom sajten damfotboll.com. Damfotboll.com är utan konkurrens Sveriges största (och bästa) sajt om damfotboll. Vi har över 100 000 besök varje månad.
Jag lägger ned mycket tid på att jobba med sajten. Allt arbete jag gör är helt ideellt och det är ok, jag engagerade mig inte för att bli rik.
För att säkerställa att vi kan fortsätta driva sajten och förhoppningsvis även utveckla den vill vi nu försöka dra in lite pengar. Därför har vi startat något som vi kallar för damfotboll.com's fan club. Ett års medlemsskap kostar 50 kr och man kan bli medlem väldigt enkelt genom att skicka ett sms.
Hittills har INGEN tyckt det arbete vi gör varit värt besväret och pengarna. Men det är klart, det tar säkert en minut att skicka sms:et och 50 spänn, det är ju faktiskt en hel lunch!
Jag, bitter? Absolut, som bara den. Jag tycker det är skittråkigt att vi inte kan få lite uppskattning för det vi gör, att folk inte vill hjälpa med att se till att sajten kan leva vidare och utvecklas.
Det som ändå gör mig lite glad ikväll är att IFK Norrköping är tillbaka på vinnarspåret igen. Alltid nåt ju.
Passande skor
8.05,75!! Go Musse!
Musse sprang på tiden 8.05,75, den tredje bästa tiden i världen i år. I Sverige är vi inte bortskämda med löpare i världsklass och därför känns det här extra stort och roligt.
Nu har vi fått ännu ett medaljhopp inför VM i Osaka, ett ganska oväntat sådant, i alla fall för mig. Jag har trott på Musse, men det här överstiger vida mina förväntningar.
Alltid lika kul att bli överraskad när det är på det hållet.
***********************
Helt ärligt, va fan är det med HIF:s supportrar, skulle in på planen och spöa Babis Stefanidis!? Supportrar är trogna sina lag, spelare är det inte, så enkelt är det. För spelarna är fotbollen ett jobb, kanske inte som vilket som helst, men ändå, ett jobb. Samma sak gäller för dem som för oss vanliga dödliga, får de ett bättre erbjudande så är det mycket möjligt att de flyttar på sig.
Vi får väl kanske acceptera att en spelare blir utbuad av sitt gamla lags supportar, men när det går till handgripligheter har det gått för långt. Helt åt helvete för långt.
Jävla helvetes skit
Verkar vara nån sorts korsbandsepidemi som drar över landet och drabbar duktiga fotbollsspelare. I Linköping har den slagit till rejält och nu är den alltså här i Skåne.
Jäkla skit är vad det är. Blev så ledsen när jag hörde vad som hänt, ville inte tro att det var sant. Tänkte att nu, nu vaknar jag snart och kan vara glad över att allt bara var en ond dröm.
Tänk att vara sin livs form och sen inte få vara med när det roliga börjar.
Jag har sett Carre mycket i år och är övertygad om att hon är världens bästa målvakt. Hon styr sitt straffområde likt en diktator och när hon fångar bollen sitter den som i ett skruvstäd. Det ser så lätt ut, inte direkt som när jag fumlar med bollen.
Jag vill se Carre vinna ett guld. Hon om någon förtjänar det. Jag hoppas och tror att hon är tillbaka nästa säsong och tar SM-guld med LDB FC Malmö. Då kommer jag att gråta en skvätt, precis som jag gjorde igår kväll.
Krya på dig Carre!
Marta är stor
Ibland, ganska ofta faktiskt, händer det något på mina löprundor som jag tycker är värt att berätta om här i min lilla
blogg.Idag t ex hade jag väl sprungit ungefär fem minuter när jag möter en kvinna med en hund. En stor hund. Som vanligt har jag ingen aning om vilken ras det är, men den är svart och ser inte speciellt snäll ut. När kvinnan ser mig får hon nåt skrämt i blicken och tar genast tag i hundens halsband, hon håller krampaktigt i det med båda händerna och jag får känslan av att besten när som helst ska slita sig och med sina sylvassa tänder attackera min blottade hals.
Naturligtvis händer ingenting, men man undrar ju ändå lite hur det var ställt med den här hunden och dess matte.
**********************************
Pelé, Socrates, Garincha och - Marta. Som första kvinna får Marta ta plats på Maracanas Walk of Fame. Huruvida det är hennes fötter eller händer som ska gjutas av har jag inte rett ut riktigt eftersom olika källor säger olika saker. Jag tippar på fötterna, hon är ju ändå fotbollspelare.
Marta spelar i UIK och det är ju inte direkt mitt favoritlag, men det är alltid skönt att se damfotbollen bryta ny mark.
**********************************
Min strumpor börjar ta slut och jag har inte bokat nån ny tvättid. Vad är det här för jävla sommar?!
Eländet fortsätter...
Min plan är gymma två gånger, springa två gånger. I veckan. Känner att jag inte orkar vara ambitiösare än så just för tillfället.
***************************
Nu måste jag skriva om det igen. Cykel. Tour de France. Dansken Rasmussen ledde stort och skulle mer eller mindre bara rulla hem segern. Då togs han ur tävlingen av sitt eget stall. De nya uppgifterna om att han ljugit om var han befunnit sig var väl det som fick bägaren att rinna över.
Rasmussen sa att att han befunnit sig i Mexico, men en annan cyklist hade sett honom träna i Italien. Svårt att förklara bort det med trög postgång.
Jag applåderar verkligen stallets agerande. Visserligen har Rasmussen inte åkt dit för dopning, än kanske är bäst att tilllägga, men har blivit varnad fyra(!) gånger. Han har försvårat för dopningskontrollanterna genom att inte tala om var han befunnit sig. Det är naturligtvis inte ok och att han inte får fullfölja touren känns alldeles självklart för mig.
****************************
Det råder tydligen Beckhamania i USA. Undra hur länge det håller i sig. Inte så jättelänge tror jag. Under VM 94 fick fotbollen ett uppsving i USA, men ganska snabbt var den tillbaka i vardagen igen. Det är inget konstigt med det egentligen. Det är bara att titta på hur vi har det här i Sverige. Kan ni se att sporter som t ex Amerikansk fotboll, baseball eller rugby inom den närmaste tioårsperioden skulle kunna bli lika populära som fotboll, handboll och hockey?
Det kommer naturligtvis inte att hända och orsaken stavas tradition.
Åtta timmar - en evighet
Är väldigt trött och blir inte direkt piggare av att läsa om ännu ett dopningsfall på "Touren". Pallar inte ens skriva mer om det.
Måste gå och lägga mig. Ska försöka ta mig samman och skriva mer imorgon. Det händer ju ändå en hel del som är värt att kommentera, allt från alternativa skidlandslag till Beckhammania i USA.
Helgadottir opereras
LDB FC Malmös Asthildur Helgadottir ska operera knät och blir borta två månader från fotbollen. Jättetråkigt så klart, men ingen katastrof för LDB så länge Manon Melis och Therese Lundin håller sig friska.
Helgadottir var grym i inledningen av serien då hon öste in mål, men sen kom konstgräset och ställde till det. Jag är inget stort fan av konstgräs och tycker det är rätt tråkigt att så många klubbar även i södra Sverige valt det alternativet istället för vanligt, skönt, grönt, doftande gräs.
*************************
Tour de France. Ännu ett dopningfall. Känns som att det enda som fattas nu är att Rasmussen ska åka dit också. Läste i tidningen idag att han fått fyra(!) varningar. Det kan väl inte varit postens fel alla gångerna?
Lite fotboll
Som jag skrev igår så tror jag det är bra för Ljungberg att komma till West Ham. Klubben verkar göra en seriös satsning. Så klubbytet i sig bekymrar mig inte. Däremot är jag inte helt säker på om Ljungbergs kropp verkligen håller för det tuffa spelet i Premier League. Det är ju knappast bara otur som gör att han är skadad så ofta.
*************************
Norrköping förlorade sin första match i årets superetta idag. Inte för att jag tvivlade på att förlusten skulle komma, det gör den ju alltid. Hade dock inte trott att den skulle komma mot ett Ljungskile som spelade 20 minuter med två (!) man mindre på planen. Det kändes onödigt.
*************************
Hanna Ljungberg är tydligen långt ifrån frisk. Det är en månad sen hon skadade sig och hon har fortfarande inte löptränat. Skadan hinner säkert läka i tid till VM, men hur hennes form kommer att vara känns mer osäkert.
*************************
Manchester United är på Asien-turné och nyförvärvet Nani har gjort sitt första mål för klubben.
Gabriel Heinze har ryktats vara på väg till Liverpool men Alex Ferguson dementerar detta. Inte sen 1964 har en spelare gått direkt mellan klubbarna! Säger en del om hur de känner för varandra...
Vilken kamp!
Nog om det, såg ni avslutningen av British Open idag? Vilken kamp det var mellan Sergio Garcia och Padraig Harrington! Det var så spännande att jag nästan kissade på mig. Bokstavligen. Det var faktiskt omöjligt att lämna TV:n innan Garcia slagit sin sista putt på 18:e. Toabesöket fick helt enkelt vänta.
Det var golf när det är som allra bäst. Göran Zachrisson vräkte ur sig mer obegripliga kommentarer än någonsin och de små marginalerna var inte bara en klyscha utan ett högst påtagligt faktum. Sergio Garcia lär ha svårt att släppa de där marginalerna när han ska försöka sova ikväll... En millimeter, mycket mer kan det inte ha varit som skillde honom från sin första major-seger i karriären.
Nu var det istället Harrington som fick vinna. Var det nån som trodde det efter att han slagit i vattnet två gånger på sista hålet? Jag gjorde det i alla fall inte. Starkt att samla ihop sig och starkt att våga spela på säkerhet på slutet.
Jag höll på Garcia, men har absolut ingenting emot att Padraig Harrington vann. Det var åtta år sen en europe vann en major sist. Gillar att se amerikanerna får stryk...
En europeisk succé, men knappast någon svensk. Alla de stora namnen floppade. Egentligen bara doldisen Pelle Edberg som kan få beröm för sin insats. Tolva i sitt första British Open! Riktigt, riktigt bra!
Henrik Stenson inte bara spelade dålig golf, han skämde också ut sig genom att slå sönder en tee-kula. Lite lite sömn för den nyblivna pappan kanske?
******************************
Senaste ryktena säger att Ljungberg ska till West Ham. Låter bra tycker jag.
******************************
Imorgon. Tillbaka till jobbet.
Ingen major för Fasth
*******************
Ser på Sportnytt nu att dansken Rasmussen som leder Tour de France missat att rapportera till dopningskontrollanterna och fått två varningar för detta. Tänk att det alltid finns nåt att skylla på i de lägena. Rasmussen valde att lägga skulden på posten.
Att göra tidning
Det har inte blivit så mycket kvällsbloggande den här veckan. Har inte haft tid helt enkelt. De tre senaste kvällarna har jag befunnit mig på Trelleborgs Allehandas redaktion och hjälpt till med redigeringen av sportsidorna.
Så om nån av er bor i Trelleborg och tycker att tidningen sett lite skum ut de senaste dagarna. Nu vet ni varför...
Nä, men allvarligt talat, det har varit jätteroligt och otroligt lärorikt. "Vanliga" läsare har nog rätt dålig koll på arbetet som ligger bakom tidningen som dimper ner i brevlådan varje morgon.
Artiklar, reportage och notiser ska väljas ut och prioriteras, det ska knipas, spärras, linjeras och strykas, bilder ska letas fram, rubriker ska sättas och allt under en enorm tidspress. Det är som ett pussel där man själv måste se till att bitarna passar ihop. En minut på latsidan får man i nacken när deadlinen närmar sig med stormsteg.
Jag har verkligen gillat det, kanske till viss del för att det inte varit jag som haft huvudansvaret och behövt ta snacket med en irriterad nattchef som ringer och frågar var sidorna håller hus.
*****************************
Vet inte om det framgått av min blogg att jag verkligen vill bli journalist. Kombinationen reporter/redigerare hade varit perfekt. Kanske verkar konstigt att säga att man "vill bli" nåt när man redan är 30. Förstår också om ni undrar varför jag inte "försökt" tidigare. Tro mig när jag säger att det frågar jag mig själv varje dag. Förklaringen är väl att jag haft ett jobb som varit för "bekvämt". Hygglig lön, trevliga arbetskamrater, nära hem. Praktiskt helt enkelt.
Nu har jag tröttnat på praktiskt. Och jag vet att det låter dramatiskt i överkant, men jag vill inte sitta på hemmet gammal och skröplig och ångra att jag aldrig försökte.
Vad händer egentligen i Bulgarien?
Hjärnan vann den här gången och jag tog mig runt den "långa" rundan på extremt tunga ben. Kanske var det tisdagens "tuffa" styrketräning som tog ut sin rätt. Nu sitter jag här nyduschad i soffan och känner mig duktig.
Två saker från löprundan:
1. Såg en jättefin hund. Den hade kolsvart huvud, kritvit kropp och en svans som var till hälften svart och till hälften vit. Jag gillar egentligen inte hundar, men OM nån tvingade mig att ha en skulle det vara en sån. Har naturligtvis ingen aning om vad det för en sort, tyckte bara den var så fin.
2. Mötte Caroline Jönsson, Lugis målvakt (tror iaf att det var hon), som också var ute och sprang. Och ja, hon höll ett betydligt högre tempo än mig. Tur att vi sprang åt motsatta håll. Det blir lite liksom lite mindre förnedrande på det viset.
********************************
Först fick vi besked om att den bulgariska höjdhopparen Venelina Veneva åkt fast för dopning. Dagen efter kom rapporterna om att ännu en bulgarisk fuskare. Systematisk dopning? Naturligtvis omöjligt att veta, men det är svårt att låta bli att tänka tanken.
********************************
Har fått en kommentar till ett gammalt inlägg om cykel och dopning. Jag skrev bland annat så här:
"Såg nån intervju med en cyklist som sa att dopning förekommer inte mer inom cykelsporten än i andra sporter, utan att det är media som väljer att fokusera på just cykel. En dåres försvarstal."
Från signaturen "Wilse" har jag fått den här kommentaren:
"Det är ju precis så det är! När sist blev något positivit inom cykelåkningen lika uppmärksammat som något där dopingen är inblandad?"
Det är klart att de rena cyklisterna tycker att journalisterna emellanåt kunde fokusera på något annan dopning. Det tycker jag också. Jag är dock övertygad om att dopningen är mycket mer utbredd inom cyklingen än de flesta andra sporter. Dopningstämpeln har inte sporten fått utan att förtjäna det och det kommer ta tid att tvätta bort den.
I årets Tour de France avslöjades det första dopningsfallet i samband med den tionde etappen och för mig var det betydligt senare än förväntat.
Mitt förtroende för cykelsporten är lågt. Så är det bara.
Tolv poäng
IFK Norrköping leder nu Superettan med tolv poäng. TOLV POÄNG! Nio raka segrar och fortfarande obesegrade. Jag är den mest pessimistiska av alla pessimister, men till och med jag har svårt att se hur de skulle kunna missa avancemang nu.
Igår var det Degerfors under nye tränaren Milenko Vukcevic som åkte på stryk. Hade faktiskt det varit helt ok värmlänningarna fått med sig en poäng hem. Jag håller lite på dem också. Har till och med varit på Stora Valla och sett en match en gång.
Äntligen är hon fast!
Veneva tog silver före Kajsa Bergqvist i EM i Göteborg förra sommaren. Nu stängs hon av på två år. Ett straff som jag dock tycker är alldeles för kort. Personligen vill jag aldrig någonsin se henne i en friidrottstävling igen. Tycker dessutom att hon ska bli av med alla medaljer hon tagit.
Det ska kosta att fuska som hon har gjort.
Kajsa har aldrig ens försökt dölja vad hon tycker om bulgariskan. Efter Golden League-galan i Zurich förra året sa hon bland annat:
- Jag kan väl uttrycka det så, att när jag förlorar mot andra är jag besviken på mig själv, men då jag förlorar mot henne blir jag bara så jäkla arg.
Säger det mesta.
Det positiva i all den här tragiken är så klart att Veneva nu åkt fast. Mer och mer resurser läggs på att upptäcka fuskarna och det är fantastiskt bra. Tidigare har man lite haft känslan av de som dopat sig hela tiden har legat steget före, nu väcks förhoppningar om att dopningspolisen är om inte förbi, så i alla fall på väg ikapp.
*****************************
Försökte mig på lite styrketräning i förmiddags. Behöver det för min klena rygg. Tyvärr gick det inte så bra....
Skulle nästan vilja beskriva det som en nära döden-upplevelse, kanske inte så att jag såg det starka vita ljuset och händelser ur mitt liv flasha förbi, men rätt nära. Uppvärmningscyklingen och de första övningarna gick okej. Sen började kroppen säga ifrån. Ordentligt. Jag fick hjärtklappning, blev yr och illamående. Helt ärligt har jag aldrig varit så nära att kräkas efter fysisk ansträngning som idag. Friskis-personalen ska nog vara lite tacksamma att jag inte la en pizza i deras fina reception.
Nä, usch, det var faktiskt jäkligt obehagligt. Sitter nästan här och tycker lite synd om mig själv.
Jag tror mitt lilla gymfiasko kan härledas till uppladdningen. Dåligt med sömn och bara två fattiga Falu rågrut med varsin sladdrig ostaskiva till frukost. Det är inte direkt nån kickstart för kroppen.
Nu måste jag nog vila upp mig ett par dagar innan jag gör ett nytt försök. Då med lite mer välfyllda depåer...
En hel del golf
Det kan tolkas på två sätt.
1. Jag var på botten redan innan förkylningen. Kunde således inte bli sämre.
2. Jag har lyckats behålla den lilla kondition jag hade under det ofrivilliga uppehållet.
Jag tror och hoppas på alternativ två.
****************************
På torsdag börjar British Open (för herrar). Ska bli riktigt spännande att se vad svenskarna kan åstadkomma där. Det är många som spelat bra de senaste veckorna. Bäst rankad av de blågula är Henrik Stenson, men jag tror mer på Niclas Fasth. Stenson är nybliven pappa, dottern Lisa föddes den 1:a juli. Känns som om British Open kommer lite i andra hand för honom... Näe, jag sätter alltså hellre en peng på Fasth. Han är fylld till bristningsgränsen med självförtroende efter det fina spel han presterat i år.
I början på augusti är det dags för damerna att spela samma tävling. För första gången någonsin avgörs den på the Old Course, St Andrews, golfens vagga. På tiden va?
Finns en del att se fram emot när det gäller golf även här på hemmaplan. Veckan efter damernas British Open spelas Annikas egen tävling, Scandinavian TPC, på Barsebäck. En dryg månad senare, 14-16 september smäller det på Tylösand utanför Halmstad. Det är en av mina absoluta favorittävlingar, Solheim Cup, som återigen avgörs på svensk mark.
Jag har förresten länge väntat på att få se nån "ny" svenska spela bra på LPGA-touren. Nu verkar det vara dags. Linda Wessberg ligger trea med bara några hål kvar att spela i veckans tävling. Linda har länge varit bra på Europatouren, kanske är hon redo att ta nästa steg nu.
**********************
Har det någonsin snackats så mycket om Manchester City som nu? Kul för lillebror att få lite uppmärksamhet...
Tror det var TV4-sporten som hade en ganska intressant genomgång av City's trupp som den ser ut i dagsläget. Inget som får konkurrenterna att göra i byxorna direkt. Svennis och Backe har ett tufft jobb framför sig.
Tjänster och gentjänster
Har precis suttit och tittat på kronprinsessan Victorias födelsedagsfirande från Öland. Carola var där och sjöng. Jag har alltid gillat Carola. Jag var sex år när hon vann både melodifestivalen och mitt hjärta med "Främling".
Hon var min första stora idol.
Den här gången kunde jag dock inte låta bli att irritera mig. MÅSTE hon få allt hon sjunger att låta så förbannat frireligiöst?! Jag fick en obehaglig känsla av att befinna mig mitt i ett Livets Ord-möte under hennes framträdande ikväll. Usch.
*****************
Blev en golfrunda med mamma innen kvällens tv-tittande. Jag spelade utan varken hjärna eller hjärta och resultatet blev därefter. Var lite förbannad när vi slog ut på första hålet. Drivern satt perfekt och jag tänkte "fan det här med ilska verkar ju funka bra på golfbanan". Full av tillförsikt ställde jag upp mig för nästa slag, redo att banka skiten ur bollen. Sorkdödaren jag åstadkom fräste väl fram en femtio meter innan den la sig tillrätta i ruffen på högersidan. Resten av rundan fortsatte i samma stil.
Ilska funkar INTE när man spelar golf. I alla fall inte för mig.
Varför jag var så arg? Jag var fruktansvärt besviken på en person som jag verkligen tycker att jag ställt upp för, mycket mer än man egentligen kunnat begära. Nu bad jag om en gentjänst och det var inte populärt, bara så hemskt besvärligt. Fy fan för sånt.
Overklig olycka
Tero Pitkämäki har nog inte så lätt att somna ikväll. Måste säga att jag är förvånad över att han överhuvudtaget klarade av att ta sig samman och fullfölja tävlingen. Fast han var väl kanske på sätt och vis tvungen. Ni vet, det där man att ska tillbaka upp i sadeln igen så snabbt som möjligt.
Naturligtvis kan man dock inte skylla det som hände på Pitkimäki. Det var en hemsk olycka helt enkelt. En olycka som i och för sig kanske hade kunnat förhindrats om man haft en annan riktning på kastsektorn och om funktionärerna borta vid längdhoppsgropen varit mer på alerten.
Fattar inte heller varför producenten var tvungen att visa bilderna om och om igen. En gång var mer än nog.
Lite i skymundan svarade Kajsa Bergqvist för en lovande comeback. Hoppningen var svajig, men de bra hoppen var riktigt bra och två meter är så klart ett resultat Kajsa är nöjd med.
Kallur gjorde ett ganska dåligt lopp tycker jag. Hon var efter redan i starten och försökte sen kämpa sig tillbaka. Något hon aldrig riktigt lyckades med. Perry däremot sprang fantastiskt bra och bankade till övriga konkurrenter rejält. Hennes resultat 12.42 är en tiondel bättre än Kallurs personbästa.
Johan Wissman går från klarhet till klarhet. Grymt starkt att bli trea i det startfältet. Han verkade dock inte helt nöjd, tangerat svenska rekord var tydligen inte bra nog. Han börjar blir ganska kaxig helsingborgaren! Lovar gott!
**********************************
Swedish Open i Båstad blev inte direkt någon succé för de blågula. Söderling ut som sista svensk idag. Nu vet jag i och för sig inte om bratsen och affärsmännen på plats sörjer speciellt mycket. De är väl knappast för tennisens skull de är där.
**********************************
Min allra bästa kompis när jag var liten hette Erika. Idag var hon (och hennes föräldrar och storebror) här och hälsade på. Vi lyckades inte reda ut exakt när vi sågs sist, bara att det var vääääääääääääääldigt länge sen. Hur som helst var jättekul att träffa dem alla igen. Det gjorde en dag som börjat mindre bra betydligt trevligare. Hoppas det inte dröjer lika länge tills nästa gång vi ses.
Zlatan och såpbubblorna
Morgonens kändisspan:
Zlatan som blåser såpbubblor på vår uteplats.
LDB fortsätter vinna
*******************
LDB vann ikväll igen. De verkar klara sig alldeles utmärkt utan mig på läktaren. 3-0 mot AIK är naturligtvis skönt att ta med sig in i det korta uppehåll som nu väntar. Frida Nordin var tydligen riktigt bra igen. Vilken vårsäsong hon har bakom sig!
Läs gärna vad Sydsvenskan skriver om matchen. Jag kan inte hjälpa det, men jag tycker det är riktigt dåligt skrivet. I första versionen på Sydsvenskan.se användes bland annat uttrycken "gjorde ett inlägg" och "i slutet av ett långt uppspel". Sånt ger i alla fall mig intrycket att den som skrivit inte kan speciellt mycket om fotboll... Fast å andra sidan lusläser jag den här sortens artiklar. Jag VILL gärna hitta fel eller konstigheter för att jag lättare ska kunna inbilla mig att jag hade skrivit det bättre själv. Lilla avundsjuka jag.
Jaja.
Umeå vann också, om än bara med 2-1 över Bälinge. Moström säger att nu är det slutspelat, vilket hon i och för sig sagt förut. Stör mig ocksåmpå alla journalister som fortsätter fråga henne om VM. I VM vill vi bara ha spelare som är 100% motiverade, dessutom tror jag inte att även om hon började hårdträna nu skulle ta en plats på det svenska mittfältet. För vem skulle hon peta i trojkan Fischer, Sjögran och Seger? Ingen om jag får bestämma.
Lotta Schelin gjorde två mål ikväll och leder nu skytteligan. Lotta har gjort 20, Marta 18. I den tvekampen håller jag stenhårt på Lotta.
**********************************
Det ryktas att Ljungberg är på väg till Fiorentina. Go for it Freddie, säger jag. Har en känsla av att lite miljöombyte skulle vara bra för honom.
**********************************
Till sist, dagens fotoexperiment. Blev lite coolt tycker jag.
Kallur och Klüft fortsätter imponera
Det har varit dåligt med besök på bloggen idag. Drar slutsatsen att de flesta inte gillar nostalgiskt sommarstugedravel.
Kanske finns det i alla fall nån som är lite nyfiken på hur det gick med nätet vi lagt ut. Vi tog upp det i morse och det innehöll faktiskt över femtio fiskar. En fet abborre bland annat. Den grillade vi och åt upp till middag.
Vädret idag har helt oväntat varit riktigt bra. Så pappa, brorsan och jag passade på att sticka iväg och spela golf. Det fick bli på en pay-and-play eftersom brorsan inte har grönt kort, ett faktum som inte bekymrade honom det minsta. Hans kaxighet var dock inte rikigt i proportion till golfkunnandet skulle det visa sig, även om han var duktig för att aldrig ha spelat på en riktig bana förut.
Mitt eget spel var inget vidare, i alla fall inte förrän den tre sista hålen som jag gick på ett under. Ganska skönt att avsluta så!
Kvällen har till största del tillbringats framför teven. Friidrott från Lausanne stod på programmet. Jättekul så klart att se Kallur och Klüft. När det var tio meter kvar av häckloppet var jag helt säker på att Sanna skulle vinna, men Perry krånglade sig förbi på sista metern. Lite konstigt då Sanna brukar vara som starkast i slutet av loppen, idag var det istället en riktigt bra start som la grunden till det fina resultatet.
Klüft är också riktigt på gång. Det är verkligen som natt och dag att se henne nu jämfört med i fjol. Kommer ihåg hur vi satt där på Ullevi och klappade händerna illröda i våra fruktlösa försök att lyfta fram henne. Nu är det en annan Carro på banan och jag tror inte Erika Johanssons svenska rekord på 6.99 står sig speciellt länge till.
Dagens kändisspaningar:
Peter Siepen på Coop utanför Torshälla.
Del Piero plockandes smultron i vår trädgård.
Har tyvärr bara bildbevis på det ena.
Bilden på mördarsnigeln? När jag skulle ut och ta den lyste solen varmt och skönt och alla sniglar hade sprungit och gömt sig. Får bli en annan dag. Ni klarar er nog.
Mer Hawkeye
Min kompis "Säl" (ja hon kallas faktiskt så) har i en kommentar gett en lite mer ingående beskrivning av Hawkeye-systemet. Min var nog i ärlighetens namn lite väl förenklad.
Så för er som verkligen vill fördjupa er i detta kommer här lite mer fakta från Säl.
"Tänkte bara säga att Hawkeye inte kan räkna ut exakt, kan faktiskt ha fel på några millimeter..;) Systemet är bättre än det mänskliga ögat! Består av åtta kameror, som räknar ut bollbanan..."
***********
Som ni vet så skriver jag en hel del om LDB FC Malmö. Nu har jag hittat en blogg som helt är tillägnad detta fantastiska lag. Ni hittar den här.
Det snackas om väder och sniglar
När vi behöver båt nu för tiden får vi låna grannarnas. När vi var små hade vi vår egen. Inget märkvärdigt, en liten enkel fritidsbåt med en 4,5 hästars Johnson-motor. Jag älskade att ligga framme i fören i min feta, oranga och extremt obekväma flytväst och se hur vattnet forsade fram längs båtens sidor.
Förresten, kanske det är dags för en liten varning. Ni som inte gillar nostaliska historier om barndom i sommarstugor bör nog hålla er borta från min blogg den här veckan. Om dessa historier däremot är er största fröjd i livet så kan jag lova er mycket nöje framöver. I alla fall fram till söndag, då åker jag tillbaka till nutiden i Lund.
Nu mer sommarstuga. Den största snackisen här är utan tvekan vädret. Det är dåligt. Brorsan säger att det känns som att man går och väntar på att sommaren ska börja igen och det är bara att hålla med honom.
Snackis nummer två är mördarsniglarna eller de spanska skogssniglarna som jag lärt mig att de egentligen heter. Gissar att de kallas för mördarsniglar för att de äter upp allt i sin väg, även varandra faktiskt. I år är tydligen ett mycket bra år för dessa bestialiska insekter. Man kan inte gå stigen ned till sjön utan att komma hem igen med snigelmos under skorna. Jag tycker det är rätt äckligt och försöker så gott jag kan skona mina nya adidas i blå mocka från detta. Pappa däremot, sätter ned sin fot på varenda snigel han ser och vrider till för att vara riktigt säker på att han förvandlat den till brunsvart mördarsnigelgegga. Najs.
Nu är det i och för sig inte så att mitt samvete är vitt som snö. Även jag har bidragit till snigelmassakern. Jag dränkte en stackare. I alla fall tror jag det. Jag såg en fet en på bryggan och petade till den. Den föll i vattnet med en ljudlig plums. Är rätt säker på att sniglar inte kan simma och att den feta därmed är stendöd nu.
Imorgon ska jag ta en bild på en snigel så ni får se hur de så monstren ser ut.
*****************************
Ifall ni tagit er ända hit tänkte jag nu skriva lite om sport. Det är ju trots allt det den här bloggen ska handla om.
Efter att sett ganska mycket Wimbledon de senaste dagarna så har jag lärt mig vad Hawkeye är. Tänkte därför dela med mig av denna nyvunna kunskap. Hawkeye är en kamera som kan visa exakt var på banan en boll slagit ned. Med hjälp av den här kameran kan man alltså hur lätt som helst se om en boll är ute eller inne.
Tre gånger per match får en spelare ta hjälp av kameran, det kallas att man "utmanar" (på engelska challenge) domarens beslut. Visar det sig att domaren haft fel spelas bollen om.
Nadal utnyttjade t ex detta på setbollen i första set i gårdagens final. Domaren dömde ut Nadals slag, men Nadal utmanade och fick rätt. Federer blev klart störd av detta då han trott att setet var hans. Nu tog han hem det till slut i alla fall, men det visar ändå på vilken betydelse Hawkeye-systemet har.
Varför utnyttjade då inte Björkman detta i matchen då han blev så arg? Så som jag fattat det fanns det ingen Hawkeye på den banan. Gissar att det är en hyfsat dyr pryl som man bara har på centrecourten och de största banorna.
Jaha, se där, om ni inte visste det innan så gör ni det nu.
**************************
Nu ska jag sova. Ska upp imorgon bitti och ta upp nätet.
Vi har förresten tippat på hur många fiskar som kommer att ha fastnat. Jag tror på 22, brorsan på 25. Är rädd att vi båda två kommer att bli besvikna.
Ny sommarstugerapport imorgon.
I sommarstugan
I vardagsrummet sitter mamma och läser sagor för Agnes och Viktor, brorsbarnen. Hörde precis att de skulle räkna någonting. Tjugosju, tjugoåtta, tjugonio, tjugotio...
Gissar att pappa vilar.
Brorsan står på baksidan och lagar ett gammalt fiskenät. Antagligen kommer han snart och ropar på mig att vi ska sticka iväg med båten.
Vädret är ganska uselt och har inte tillåtit så där värst mycket utomhusaktiviteter. Fiskat har vi i alla fall gjort. En fisk blev det. Pappa tog en liten gädda med kastspöt. Vi som metade lyckades inte med mer än att bli av med lite mask till nafsande småfiskar.
Konstigt. När brorsan och jag var små och vi tillbringade hela somrarna här så fiskade vi nästan varje kväll och jag kan inte minnas att vi någonsin hade problem med fångsten. Vi hade till och med en fiskeliga där olika sorters fiskar var värda olika många poäng. Min absoluta favorit var abborren, den var värd fyra poäng. Det var inte ovanligt att vi kom hem med fyra, fem abborrar av hyfsad storlek.
*************************
Vi körde hit igår i brorsans bil, som jag för övrigt tyckte såg överfull ut redan innan min väska, golfbag, fotoryggsäck och dator packats. På något underligt vis gick dock allt att pressa in och resan blev sen en intressant blandning av Wimbledon-referat och diverse barnvänliga cd-skivor. Ja, jag erkänner att jag var lite frustrerad när barnens önskemål om Lotta på Bråkmakargatan gick före Radiosporten. Fick i alla fall höra slutet av Wimbledonfinalen och det var som att förflytta sig tjugo år tillbaka i tiden. Mats Strandbergs "forehand Nadal, forehand Federer, backhand Nadal, skuren backhand Federer, forehand Nadal i nät och det är så mycket som trettio lika", hade om man bytt ut namnen lika gärna kunnat vara ett referat från finalen 1988 då Edberg mötte Becker.
Det finns få saker som är så spännande som en riktigt jämn och bra tennismatch, om man ser den live eller på tv vill säga. Tennis med Mats Strandberg på Radiosporten är faktiskt ingen höjdare.
Hur som helst så är jag glad att Federer vann. Jag gillar inte Nadal. Bara hans armar. De är ruskigt snygga.
**************************
Missade LDB:s match mot Hammarby igår. Fick följa den också lite sporadiskt på radion. 4-0 låter stabilt. Jäkla skit bara att inte Djurgården kunde vinna mot Sunnanå. Nu leder Umeå med tre poäng. Sunnanå som förresten blivit någon av en jättedödare den här säsongen. Man har tagit poäng mot både Djurgården och Malmö och slagit Umeå. Mycket imponerande.
Missar även LDB-AIK på onsdag och det stör mig ganska mycket. Finns en hel del intressanta spelare i AIK som jag gärna sett.
Nu ska jag gå och se varför ungarna fortfarande är uppe.
Mycket tennis och en riktigt dålig film
Idag blir det nog några timmar till när det är dags för final mellan Federer och Nadal.
Måste säga att jag saknar tiden så Sverige var en toppnation inom tennisen. Framför allt Wimbledonfinalerna mellan Edberg och Becker var riktiga höjdpunkter
Jag har inte väl stenkoll på hur det ser ut på ungdomssidan, men det känns som att det kan dröja innan vi får uppleva nåt sånt igen.
****************************************
Blev en film igår också. Slap Shot, på svenska Slagskott. Enligt omslaget en av de tio bästa sportfilmerna någonsin. Skrattretande. Jag tyckte den var usel. USEL. Med stora bokstäver. Vet helt ärligt inte när jag såg en så dålig film sist.
Korkade regler
Den här gången är det suveränen på damernas 400 m, Sandy Richards, som fallit offer för amerikanernas korkade regler. Hon visade i kvällens Golden League-tävling i Paris att hon är den överlägset bästa på distansen, men eftersom hon misslyckades i uttagningstävlingarna så blir det inget VM för henne, i alla fall inte i hennes bästa gren.
Idiotiskt.
Kul annars med bra insatser från Christian och Sanna ikväll. Sanna som för övrigt var underbart cool när hon hälsade hem till sin födelsedagsfirande pappa under intervjun med TV4. Jag blir alltid så glad när jag ser Sanna Kallur.
*********************************
En film, Million Dollar Baby, lyckades jag klämma in i dagens späckade schema, det var lite tight då det var mycket navelpillande som skulle hinnas med, men det gick. Otroligt tung film, absolut ingen feel good-rulle. Med det inte sagt att jag inte tyckte den var bra, för det gjorde jag verkligen. En film, som liksom gårdagens Hotel Rwanda får en att tänka till, fast på ett lite annorlunda sätt.
Gonatt.
LUGI satsar
Jaja, jag gör det bästa av situationen och bloggar lite om mitt favoritlag i handboll, Lugis damer. De har i dagarna fått en ny huvudsponsor, Perspektiv Bredband, som möjliggör en riktigt spännande och seriös satsning.
Nyförvärven ser intressanta ut. Viktigast tror jag Sanna Harris, ja det är tränarens fru, blir. Hon är precis en sån spelare, med mycket rutin och tyngd, som det unga Lugi behöver.
Tyvärr har tvillingarna Månsson lämnat klubben. Tråkigt tycker jag, då få spelare lirar med så mycket hjärta som de två. Katja var dessutom lagkapten, den rollen tas nu över av Sanna Rolf.
Den 15:e september drar Elitserien igång och det blir direkt tuffast möjliga motstånd då svenska mästarinnorna Sävehof kommer på besök till Lunds Idrottshall.
Ska bli spännande att se hur de unga spelarna tacklar sin andra säsong i högsta serien och hur de nya kommer in i lagets sätt att spela handboll.
Lita på att jag kommer att sitta där på läktaren den 15:e september.
************************************
LDB FC Malmö får möta Umeå på bortaplan i Svenska cupens semifinal. Ingen drömlottning precis, även om jag så klart tror att LDB mycket väl kan vinna den matchen. Skulle de lyckas med det blir det bortamatch även i finalen, mot antingen AIK eller KIF Örebro.
Tack vare Umeås förluster är ju allsvenskan fortfarande en öppen historia, men jag tror ändå att cupen är Malmös bästa chans att vinna något stort i år.
På söndag är det ny match igen, hemma mot Hammarby. Spelschemat är otroligt tufft just nu. Jag kan inte se den matchen och det blir faktiskt den första jag missar den här säsongen. Jag skulle kunna hinna se första halvlek och att jag ens överväger det säger väl en del om hur mycket jag tycker om att se hudkrämarna spela fotboll.
En arg snäll kille
Ni vet en sån där dag som helt plötsligt är slut och man inte riktigt kan säga vad man gjort. En sån dag har det varit idag.
Det har bara regnat och regnat och är man dessutom förkyld och rätt hängig så tar man sig inte direkt för att göra nåt.
En film har det blivit i alla fall. Hotell Rwanda. Väldigt bra, väldigt hemsk. En sån film som som får en att tänka till, att uppskatta hur lyckligt lottad man är, om än bara för en stund. Snart nog börjar man på nytt störa sig på att batteriet i mp3-spelaren är slut när man ska ut och springa eller att bensinpriset gått upp med tio öre.
****************************
Såg ni Jonas Björkan urflipp i Wimbledon idag? Så jäkla förbannad han var på domaren. Skrek bland annat:
- That's why you suck!
Kanske inte direkt vad man förväntat sig av hedersknyffeln Björkman. Fast alla blir väl arga nån gång. Mer förvånande än att han blev så jäkla arg tycker jag är att han kom undan utan något som helst straff. Domaren måste verkligen ha varit knäpp som bara satt där och tog skiten utan att göra nåt.
Hemma igen
Det bästa med resan var faktiskt det sista som hände på väg tillbaka till Visby från Fårö igår. Hela dagen hade vi spanat efter de berömda Gutefåren. Johanna och jag ville fota. Vi var nästan hemma igen när Helena fick syn på dem. Sista chansen, tänkte jag och vände bilen. Vi stannade vid hagen ett bra tag och fick efter en stund sällskap av fårens ägare. De gav oss en liten lektion i Gutefårens historia. Visste ni till exempel att det ett tag bara fanns tolv djur kvar och att de förr i tiden kunde ha flera par horn!?
Väl tillbaka i Visby igen plockade jag fram min dator för att kolla mailen. Är glad att jag gjorde det för i min inbox låg ett mail från Max Wiman, Sydsvenskans sportchef, och väntade. Han undrade om jag ville göra LDB-Göteborg i Svenska Cupen. Självklart ville jag det.
Jag behövde bara åstadkomma 1800 tecken, men med en tightare deadline än jag var van vid så kändes det ändå ganska nervöst. Det gick dock bra och för första gången ställde jag en fråga till tränarna och pratade med en spelare (Frida Nordin) på presskonferensen. Lite av en milstolpe för mig!
Lång dags färd mot natt
Vill egentligen bara kommentera hur fantastiskt skönt det var att se att UIK fått stryk igen. Damallsvenskan lever i allra högsta grad. Underbart!
Imorgon blir det ringmurar, rosor och raukar för hela slanten. Ser fram emot att få se Gotland!
Natti, natti.
Mot Gotland
Får se hur det blir med uppdateringar av bloggen de närmaste dagarna för nu sticker jag till Gotland.
Tjingeling!