Ny blogg
Män som hatar kvinnor
Dröm
I natt drömde jag att jag spelade innebandy med Måns Zelmerlöv. Hur det gick kommer jag inte riktigt ihåg.
Hur det gick igår när jag spelade på riktigt kommer jag dock ihåg. Det gick dåligt. Jag kunde inte slå passningar på tre meter med precision. Uselt var det.
Jag hade inte min vanliga klubba (den är borta). Ersättaren var ingen hit så nu blir det klubbshopping till helgen. Vilket jag i och för sig inte har något emot. Att köpa sportprylar är alltid kul.
Bröllopet
Jag har inte varit på så många bröllop och har därmed inte så mycket att jämföra med, men brudgummen höll ett tal som var det överlägset finaste jag hört i liknande sammanhang.
Olycklig krock
Jag har inte ägnat många sekunder åt lappen, däremot har lagt mycket tid på att fundera kring hur jag ska reda ut att utvecklingssamtalet krockar med damernas distanslopp i skidskytte-VM imorgon.
Jag siktar in mig på ett kort samtal och sen skidskytte på SVT play.
Snö
I helgen åkte jag skridskor för första gången på väldigt länge. Hockeyrör förstås, det är det jag är van vid... om man nu kan säga att man är van vid något som man bara gjort ett par gånger de senaste tjugo åren.
Vi åkte på viken nedan för sommarstugan och fick skotta fram isen. Det var kul och jag tyckte jag klarade mig ganska bra även om min sexåriga brorsdotter var lite vassare än mig.
Det är roligt förresten hur snön påverkar en. Man tycks aldrig bli för gammal för att bygga snöfort och snögubbar eller kasta snöboll.
Ja, se det snöar
Det snöade otroligt fint i Stockholm i går kväll och det gör det nu i Eskilstuna också.
Snön lägger sig som ett mjukt fluffigt täcke på marken. När det snöar i Skåne förvandlas varenda flinga till slask i samma stund den landar.
Nu ska jag pulsa ned till centrum och se om jag kan jaga reda på några billiga skridskor. Mamma har förklarat vägen till Frälsningsarmens second hand.
Tåg
Jag gillar att åka tåg, men nu på äldre dar har jag börjat bli sjösjuk av krängandet.
Jag mår illa flera timmar efter att jag gått "iland".
Tar jag åksjuketabletter funkar det bra, men det glömde jag naturligtvis.
******************
Det gick åt helvete för Anja igår. Lätt att säga nu, men jag hade det på känn.
Fjortis
Pinsamt Birro
Hans insats i På spåret imponerar inte. Roligast var när han svarade kalfjället på en fråga om namnet på ett specifikt fjäll.
Det är lite som när vi var i Berlin när jag var liten och trodde einbahnstrasse var namnet på en gata...
Bra jobbat
Dessutom har jag varit ute och sprungit fast det var skitkallt.
Nu ska jag strax gå och lägga mig efter väl förättat dagsverke.
Innebandy
Sånt får mig att tagga till som fan.
Jag jobbar som en besatt, slår lite extra på hans klubba och njuter inombords varje gång jag lyckas sno bollen.
Varning för badanka
Kyla
Det har varit kallt riktigt länge nu. Kan faktiskt inte minnas när vi senast hade en sån lång sammanhängande period av kyla här i Skåne.
Rent generellt hatar jag när det är kallt, men extra mycket hatar jag när det är kallt i Skåne. Kylan här känns alltid lite värre.
Kanske är det vinden och fukten som gör det.
Jag hoppas det blir varmare snart för min träning blir rejält lidande. Jag sticker helt enkelt inte ut och springer när kvicksilvret sjunkit en bit under nollan. Hoppas på innebandby imorgon, inne i en varm skön gymnastiksal.
Tillbaka till verkligheten
Tänk att 18 lediga dagar kan gå så fort. Imorgon är det dags att jobba igen. Känns rätt ok även om det är några riktigt tuffa veckor jag har framför mig.
Skolorna börjar ju också snart och kanske var det nån elev som inte gillade tanken på det som brände ned Killebäckskolan i Södra Sandby i natt. Polisen misstänker i alla fall att branden var anlagd.
Kändisspan
Han hade ingen Åsa med sig. Han såg ensam ut.
Omskakande dag
Huset skakade rejält. Det var nästan overkligt och otäckt som fan. Det värsta var inte skakningarna i sig utan mer ovissheten.
Va fasiken var det som hänt?
Min första tanke var faktiskt en explosion någonstans i huset.
Skanskan.se var först med att bekräfta att det var en jordbävning det handlade om.
Sydsvenskan var inte alls på hugget. Inte förrän över en halvtimme efter skalvet hade man en kortis ute på nätet. Mycket märkligt. Svårt att förklara bort med nåt annat än tekniska problem...
På jobbet senare på dagen kom nästa omskakning. Fyra stycken blev uppsagda, bland dem en gammal kursare.
Inte utan att man börjar oroa sig för sitt eget jobb... Jag vet att de behöver mig, men konstigare saker har ju hänt. Jordbävningar i Skåne till exempel.
Bye Abby
I måndags fick det bli CSI "live" och Cityakuten på hårddisken.
Nu har jag precis bölat mig igenom hela inspelningen, sista avsnittet med Abby. Egentligen är det ju helt sjukt att det berör mig så mycket som det gör, att Abby försvinner.
Men jag kommer att sakna henne, på riktigt.
Hur ska Cityakuten kunna leva vidare utan sitt hjärta?
Rekord
Trots att benen kändes sega satte jag nytt rekord. Jag tänker inte skriva tiden eller hur långt jag sprang. Det är inte tillräckligt bra än.
Oavsett vilket är det i alla fall skönt att hela tiden förbättra sig.
Igår var vi och simmade. Där finns också mycket potential för utveckling... Jag är usel på att simma. Tyvärr kommer jag nog aldrig att bli bättre heller eftersom jag tycker det är så förbannat tråkigt.
Fokus igår låg mer på att hinna hem till handbollslandskampen än att simma. Matchen fick tyvärr ses på TV eftersom vi var för sent ute när det gällde biljetter. Synd, det verkade vara ett jäkla drag i handbollstemplet.
Hur som helst är det jäkligt kul att se Lindgren och Olsson släppa fram de unga killarna. Jag tror att Sverige kommer ha ett riktigt grymt landslag om några år.
En spelare som jag dock tycker är lite överskattad är Kim Andersson. När fegheten tar överhanden, som den allt för ofta gör i hans fall, är han inte speciellt märkvärdig.
Man vänjer sig aldrig
Jag har jobbat inom IT-branschen i åtta är och varit med om mer än min beskärda del av nedskärningar och uppsägningar.
I dag var det dags igen.
En nära jobbarkompis fick sparken och det känns som en rejäl råsop i magen.
Ledningens förklaringar köper man aldrig, man är bara ledsen och förbannad.
Jag har själv blivit uppsagd en gång. Jag tyckte det var förnedrande, som ett bevis på att jag inte gjort mitt jobb tillräckligt bra. Att få kicken gör inte direkt underverk för självkänslan.
