Drottningen av Valhalla
Efter värmen, trängseln och köandet på Liseberg kändes Valhalla IP, bara fem minuters promenad från nöjesfältet, som en uppfriskande oas. Man behöver nämligen inte köa för att komma in på Valhalla eller för den delen trängas på läktaren. Något som i vissa stunder kan kännas som en befrielse, men som sett i ett större perspektiv mest är beklagligt. Göteborg har i Kopparbergs/Göteborgs FC ett av landets bästa damlag i fotboll och inte att förglömma, en av världens bästa spelare i Lotta Schelin. Ändå kunde inte rikets andra stad inte prestera mer än drygt 600 åskådare till toppmatchen mot Djurgården. Bedrövligt tycker jag.
Matchen då? Ja, det var en riktigt händelserik tillställning. I första halvlek dominerade Djurgården, anförda av en lysande Victoria Svensson, totalt. Det enda som fattades för Djurgården var godkända mål. Man hade hela tre bollar i nät, men alla dömdes bort av den bestämda domaren Eva Ödlund. Jag tyckte nog minst ett av dem borde ha godkänts och det var lätt att förstå djugårdsspelarnas frustration.
Gästerna fortsatte dock även efter paus att vara det bättre laget. Ända fram tills minut 64, då en viss Lotta Schelin klev in i handlingen. Efter att i princip varit osynlig hela matchen gjorde hon inom en treminutersperiod både 1-0 och 2-0 och lyfte med dessa mål hela sitt lag. Plötsligt spelade Göteborg en fotboll de inte varit i närheten av tidigare i matchen. Självförtroendet fullkomligen sprutade ur öronen på hemmaspelarna. Därför var det inte helt oväntat när Lotta fem minuter före full tid fullbordade sitt hattrick. 3-0 till Göteborg.
Djurgården spurtade på slutet, men närmare än 3-2 kom man inte.
Under första halvlek när Lotta knappt fick röra bollen frågade jag mig som jag gjort förut, varför Martin Pringle, Göteborgs tränare, inte sätter ner henne på en yttermittfältsplats när de möter de andra topplagen. Känns ju onekligen som slöseri att ha en spelare av den kalibern som inte deltar i spelet.
Lottas hattrick i andra halvlek besvarade så klart min fråga. När man möter bättre lag måste man sätta de chanser man får. Det gör Lotta Schelin. Tretton mål på nio matcher har det blivit och självklart leder hon skytteligan.
Det vore dock orättvist att påstå att Lotta "bara" är en målskytt. Hon är också en väldigt klok fotbollsspelare som vet när hon ska gå själv eller lägga tillbaka på ett tillslag, avsluta på egen hand eller passa en medspelare i bättre position.
Lotta är utan att tvekan drottningen av Valhalla. Om man inte förstod det efter att ha sett hennes fantastiska mål var det bara att lyssna på speakerns tonfall varje gång han fick chansen att skrika ut hennes namn. LOOOOOOOOOOOOOTTA SCHEEEEEEEEEEEEEEEEELIN!!!!
Lite mer i skymundan gjorde en annan spelare i Göteborg en riktig stormatch. Utan Jenny Engwalls storspel i backlinjen hade man inte vunnit den här matchen. Jag har sett Jenny många matcher i MFF och alltid gillat hennes spelstil. Kanske för att den liknar min egen. Jenny glidtacklar både gärna och ofta och det gjorde jag med. I mitt fall kanske lite för ofta, i alla fall tycker nog de som kallade mig för markspelare det...
Till sist måste jag också nämna Marlene Sjöberg, även hon i Göteborg. En underbar spelare som är en av mina absoluta favoriter i damallsvenskan. Så klok, så elegant, så teknisk och varför hon inte fanns med från start förstår jag inte. Men Martin Pringle verkar vara en skärpt kille och har säkert en bra förklaring.
Gladast för Göteborgs seger är väl, förutom göteborgskorna själva, Umeå. De leder nu serien med sju poäng före Djurgården. Avgjort? Ja, jag tror det.