En kall vind med varma minnen

En isande och elak vind gjorde sitt bästa för att jävlas med mig när jag cyklade till jobbet i morse. Jag fick nästan lite sportlovskänsla. Tankarna gick till en klassisk skidsemester i svenska fjällen. Ni vet hur det var, man satt där i liften och kurade ihop sig. Med en till synes outsinlig arsenal av skidglasögon, mössor, vantar, rånarluvor och kapuschonger gjorde man sitt bästa för att skydda varje millimeter bar hud. När man sen klev av kunde man bara hålla ut armarna och låta vinden föra en nedför backen.

Idag var cykeln min lift och kontoret den efterlängtade värmestugan. Tyvärr väntade ingen varm choklad och äggmackor i den här värmestugan, bara en hög med mindre roliga arbetsuppgifter....

Jag saknar sportloven. Choklad, russin och mandel i en påse i fickan på mammas anorak, snö som knastrar under skorna, fikapauser i en solig backe, långkalsonger och raggsockor. Och så det kanske bästa av allt. Att få komma tillbaka stugan med blossande kinder efter en hel dags skidåkning och tina upp tio frusna tår framför brasan i öppna spisen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback